February
Thursday 4 November 2010 photo 2/3
|
Jag och Olinda skrittar. Mycket ovanlig syn under dagens racerrunda i skogen.
Idag har det varit hästar för hela slanten.
Jag och Olinda tog en paus från paddocken och var ute och fräste i backarna istället. Hon tyckte att det var såå kul. Öronen spetsade hela tiden, ville inget annat än att galoppera och sprang som en vilde. Lilla sockertopp.
Ofelia skulle dagen till ära få lite omväxling, tänkte jag, så jag planerade en promenad istället för att rida. Fröken Missnöjd Med Livet var vansinnig, jag fick i princip dra med henne. Hon gick på tvären, kastade med huvudet och var allmänt otrevlig. På vägen hem älgade hon på som fanken, men då satte jag stopp för det och tvärvände. Efter det skötte hon sig bättre, men hon var inte nöjd alls. Hon undrade väl varför jag inte hoppade upp så att vi kunde sträcka ut över stubbåkrarna istället.
Min lilla flax var livrädd för den farliga, gröna presenningen som ligger över materialet till uteboxarna. Först vågade hon knappt gå förbi överhuvudtaget. Jag känner mig verkligen som Robert Redford i 'Mannen som kunde tala med hästar' när hon kastar sig iväg och jag bara håller emot. Tur att jag har en klen häst. ;)
Till slut kom vi in i stallet, och på vägen ut jobbade vi vidare runt presenningen. Efter en liten stund vågade hon gå fram och nosa, känna lite med överläppen och provslicka lite. Hon reagerar ofta precis så, först med ett 'AAAAAAHH!!!' och sen 'hm, vad är det här för något spännande?'. Söt är hon i alla fall, och tur är ju det.
Efter presenningchocken gick vi in i paddocken och hon fick springa och fjanta sig lite, som hon gör bäst. Idag var det en riktigt busig tvååring som hoppade runt. Galopperade, bockade, gjorde bakdelsvändningar i galopp, tvärnitade och hade sig.
Jag lade fram en bom som vi först gick över (eller ja, allra först skulle hon förstås lukta på den). Sen släppte jag henne lös och hon travade och galopperade över den några gånger. Jag lade upp den på ett par sockerbitar och hon hoppade.
Min häst har hoppat för första gången i sitt liv, woho!
Jag är faktiskt stolt över henne, hon är bara för go den lilla räkan. Hon håller sig dessutom mycket närmare mig när hon är lös nu, trots att jag inte ber henne eller gör något överhuvudtaget. Hon travar runt mig och tittar bara.
Allt känns sjukt bra med henne helt enkelt.
Imorgon kommer hästtandläkaren och tar en titt på allihop. Vi får se vad lillhästen säger om det.
Annons
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/frida1987/476541353/
Visa toppen
Show footer