October
Saturday 23 May 2009 photo 2/2
|
Du respekterade mig aldrig som den jag var,
du sa alltid att jag var ett otacksamt barn.
Jag gjorde allt som du sa,
var den du ville att jag skulle va.
Saker och ting gick för långt,
bort från min familj du mig tog.
Jag fick aldrig chansen att vara mig själv,
du hade skapat bilden av mig.
Du fick aldrig följa dina drömmar,
jag fick vara den som levde upp till dina drömmar.
Mina drömmar var inget värda,
jag skulle vara den du alltid velat vara.
Jag drömde alltid om långt skimrande hår,
medans du klippte mig kort.
I elva år du bestämde allt,
hur mitt liv skulle levas
du förändrade allt.
Jag tog till mig mod,
jag sa ifrån.
Du skratta mig i ansiktet,
typ ge upp.
Jag stod på mig själv,
vek inte av.
Medans du sa hejdå,
jag vill inte dig ha.
Jag ville aldrig bli som dig,
jag ville vara mig själv.
Pappa kan du inte förstå,
vad du orsakat inuti mig.
jag saknar dig än.
Medans du lever livet,
med en ny tjej.
Varför accepterade du mig aldrig,
som den jag var.
Tänk efter,
jag är faktiskt ditt barn.
du sa alltid att jag var ett otacksamt barn.
Jag gjorde allt som du sa,
var den du ville att jag skulle va.
Saker och ting gick för långt,
bort från min familj du mig tog.
Jag fick aldrig chansen att vara mig själv,
du hade skapat bilden av mig.
Du fick aldrig följa dina drömmar,
jag fick vara den som levde upp till dina drömmar.
Mina drömmar var inget värda,
jag skulle vara den du alltid velat vara.
Jag drömde alltid om långt skimrande hår,
medans du klippte mig kort.
I elva år du bestämde allt,
hur mitt liv skulle levas
du förändrade allt.
Jag tog till mig mod,
jag sa ifrån.
Du skratta mig i ansiktet,
typ ge upp.
Jag stod på mig själv,
vek inte av.
Medans du sa hejdå,
jag vill inte dig ha.
Jag ville aldrig bli som dig,
jag ville vara mig själv.
Pappa kan du inte förstå,
vad du orsakat inuti mig.
jag saknar dig än.
Medans du lever livet,
med en ny tjej.
Varför accepterade du mig aldrig,
som den jag var.
Tänk efter,
jag är faktiskt ditt barn.
Visa toppen
Show footer