Sunday 7 September 2008 photo 1/1
|
<p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Allt för min syster<p style="margin: 0cm 0cm 0pt;"> <p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Om det fanns en Annaistisk religion och jag skulle berätta hur människorna kom till på jorden, så skulle det bli så här:<p style="margin: 0cm 0cm 0pt;"> <p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">I begynnelsen fanns inget utom månen och solen. Månen ville komma fram på dagen, men det fanns något som var så hemskt mycket ljusare som tycktes uppfylla de där timmarna. Månen blev hungrig, magrare och tunnare tills det bara återstod en månskära av henne med krökta spetsar vassa som knivar. Av en ren olyckshändelse, för så sker det mesta, stack hon hål på natten och ut sprutade miljoner stjärnor som en fontän av tårar. Förskräckt försökte månen svälja dem. Och ibland funkade det faktiskt, för hon blev allt tjockare och rundare. Men för det mesta gick det inte eftersom de var så många. Stjärnorna fortsatte att strömma ut tills de hade gjort himlen så ljus att solen blev avundsjuk. Han bjöd in stjärnorna till sin del av världen där det alltid var ljust. Men det han inte berättade var att de aldrig skulle synas under dagen. Så de som var dumma hoppade ner från himlen till jorden där de förvandlades till is på grund av sin dårskap.<p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Månen gjorde vad hon kunde. Ur dessa bedrövelsens klumpar skar hon ut en men och en kvinna. Därefter ägnade hon all tid åt att se till att hennes andra stjärnor inte skulle falla. Hon ägnade all tid att bevara det lilla hon hade kvar. <span style="mso-spacerun: yes;"> <span style="mso-spacerun: yes;">
Annons