Monday 30 November 2015 photo 1/1
|
går bara sönder mer och mer...
känns sjukt jobbigt att saker bara äter på en..
hela tiden krävs de att man håller masken uppe
annars kommer de jävligt klantiga och klumpiga frågor som kräver svar ingen vill höra..
känns som hela världen har nåt emot min existens
singel arbetslös fas3:a bor hemma i en skadad familj med trasig kärna
utåt sett perfekt yta
konstanta tankar på sånt som varit bättre och sämre
inget ljus i sikte så framtiden är inget att hoppas på
nuet är för jobbigt att leva i
förflutna går inte att ändra hur mkt man än försöker
alla val man kunde gjort annars, vilka effekter de haft
alla dödsfall man kunnat göra nåt åt
vänskaper man kunde sluppit
alternativt dom vänskaper man kunde haft
slöss med sina hjärnspöken, hjälplös..
folk ser inte hör inte och kan ändå inte göra nåt..
så i slutändan är jag själv
tid finns inte, lidande är olika för alla..
världen väntar inte på någon
men den gör heller ingenting för att underlätta för dom som inte riktigt kan hålla samma tempo
när de kommer till krav är de samma för alla oavsett förutsättningar
men i vissa avdelningar av att leva ska de minsann vara olika för då är vi tydligen allihopa olika värda
spelar ingen roll vart jag skulle kunnat fly
är samma skit överallt
värdelös för att man inte orkar
värdelös för att man inte kan
värdelös för att man inte vet
värdelös för att man inte törs
värdelös för att man ha de svårare
guldsked i munnen, pengar, status
livet leker
träsked, vända på ören, osynlig
skam
jag vill ha någon som kompletterar mej
men som tiderna utvecklas så lär min typ av person förbli en osynlig onämnbar otänkbar skam
så ingen ide att leta, hoppas eller nåt
bara ligga i sängen fundera på vad som är värt och sova.
fly verkligheten så ofta som möjligt för att göra verkligheten.. overklig
"de är en dum dröm - du vaknar snart"
HenkaZ out...
känns sjukt jobbigt att saker bara äter på en..
hela tiden krävs de att man håller masken uppe
annars kommer de jävligt klantiga och klumpiga frågor som kräver svar ingen vill höra..
känns som hela världen har nåt emot min existens
singel arbetslös fas3:a bor hemma i en skadad familj med trasig kärna
utåt sett perfekt yta
konstanta tankar på sånt som varit bättre och sämre
inget ljus i sikte så framtiden är inget att hoppas på
nuet är för jobbigt att leva i
förflutna går inte att ändra hur mkt man än försöker
alla val man kunde gjort annars, vilka effekter de haft
alla dödsfall man kunnat göra nåt åt
vänskaper man kunde sluppit
alternativt dom vänskaper man kunde haft
slöss med sina hjärnspöken, hjälplös..
folk ser inte hör inte och kan ändå inte göra nåt..
så i slutändan är jag själv
tid finns inte, lidande är olika för alla..
världen väntar inte på någon
men den gör heller ingenting för att underlätta för dom som inte riktigt kan hålla samma tempo
när de kommer till krav är de samma för alla oavsett förutsättningar
men i vissa avdelningar av att leva ska de minsann vara olika för då är vi tydligen allihopa olika värda
spelar ingen roll vart jag skulle kunnat fly
är samma skit överallt
värdelös för att man inte orkar
värdelös för att man inte kan
värdelös för att man inte vet
värdelös för att man inte törs
värdelös för att man ha de svårare
guldsked i munnen, pengar, status
livet leker
träsked, vända på ören, osynlig
skam
jag vill ha någon som kompletterar mej
men som tiderna utvecklas så lär min typ av person förbli en osynlig onämnbar otänkbar skam
så ingen ide att leta, hoppas eller nåt
bara ligga i sängen fundera på vad som är värt och sova.
fly verkligheten så ofta som möjligt för att göra verkligheten.. overklig
"de är en dum dröm - du vaknar snart"
HenkaZ out...
Camera info
Directlink:
http://dayviews.com/fujiwara-chan/520740184/