Natten till idag.. 4årsen.

om ungefär 20min var det sista gången jag såg dig vid liv, jag kommer aldrig glöma denna hemska natt, när Thomas knacka på dörren. Varje år precis innan jul får man samma upplevelse, julen betyder ingenting för mig längre. Julafton skall man va samlad hela familjen, men nu är det inte samma sak längre. Jag både ser & hör ambulansen med dig i den, jag hör pappa säga ''Nathalie.. Fredde finns inte längre med oss.''
När min pappa sa den där meningen ville jag bara försvinna, min första tanke var, gud är egoist, tar de bästa först. Han har gjort så jag aldrig får se Fredde igen.
Jag kan inte än idag acceptera att han inte finns med oss, gör någon det? När du fanns här med oss så var allt bort ifrån bra, men sen du försvann så har det förflutna ingen chans att nå upp denna nivån. Du fattas här, men finns i våra hjärtan för alltid. Det är så jävla jobbigt, 4år sen, shit va tiden blåser iväg.. Du har varit en ängel utan vingar, det är synd om mina yngre syskon & jennifer och benjamin som knappt lärde känna dig väl, vissa av dom hann aldrig träffa dig. En person som du går inte beskriva i ord, den saknaden efter dig är stor, titta ner och se hur älskad du är.

Jag skulle göra allt för att för att få hem dig igen men det är tyvärr omöjligt... Men endag ses vi så ska jag krama dig tills du drar upp någon sjuk kommentar.
Men Fredde jag ber dig, vaka över dom här nere vissa av dom behöver hjälp.
Å&J , det är okej att gråta, vi har alla mist något vi älskade.

Du är både älskad och saknad, minnerna finns i hjärtat. Det skär i hela mig att säga
Vila i frid Fredde, en dag ses vi igen. Carpe diem!

4 förjävliga årsen!

saknar dej såå enormt mycket!! <3 te amo hermanito!!