Saturday 18 September 2010 photo 1/3
|
‘ I´m freaking out
So where I am now?
Upside down,
And I can´t stop it now,
I can´t stop me now,
I, I´ll get by,
I, I´ll get survive,
When the world´s crashing down,
When I falling hit the ground,
I will turn myself and run,
Don´t you try to stop it,
I, I won´t cry, I find myself in,
Wonderland,
Get back on my feet again ‘
Ljudet av Avril Lavignes ljusa, klarar röst som for igenom mina hörlurar ur den lilla MP3 var som ett lugnande medel när allt innom en själv var i uppror och alla som sagt att dem skulle ‘finnas’ där hade vänt en ryggen till bara för att man själv varit för egoistisk. Frustrerat bet jag mig i läppen och lät varje ord från Alice smälta in och försökte förvandla mitt rum till Wonderland, försökte se den nature som alltid skulle finnas i min fantasi även om det bara som sagt var fantasi och allt som dök upp var foster ur mitt huvud, men Filurkattens stora flin och Hattmakarens gröna ögon fanns där, lika så allt annat som enligt varje ‘normal’ människa bara uppstog hos dem dumma. Med en suck ändrade jag låt, då även denna mest fantastiska musik kan bli uttjatad efter två timmar. Men efter att ha tittat igenom typ 70 stycken av 260 gav jag upp och återtog att lyssna på Alice som plötsligt inte var så uttjatad längre. Så blockade jag fram den mörkblå skrivboken som jag fått av mormor, och blåtta tanken på den ända människan som förstått mig men som nu inte längre andades fick det att hugga i hjärtat, fast när jag väl fått tag i en penna också tog allt fler bokstäver form på dem blanka sidorna. Här växte en värld upp framför mina ögon, en värld bara jag hade tillgång till, en värld där alla löv var blåa och stora blänkande varelser med eldröda ögon prydde himmlen. Som i trans skrev jag, lät allt hällas ur mig som ur en hink men då pappas kalla hand tog tag i min axel rycktes jag ur fantasins grepp, föll in i min roll på jorden och tittade dimmigt upp.
- Vad!? Fräste jag fram.
- Borde du inte gå ut lite?
- Ha, och vad ska jag göra ute?
- Kanske umgås med vanliga människor och inte bara häcka på ditt rum!
- Säger du!
Nu var jag förbannad, HAN tyckte jag skulle umgås mer med folk, men stjälv fick han stanna inne bara för att han blivit utbränd. Så slängde jag undan boken med en ryckig rörelse.
- OK, jag går ut! Ring mig om du får dåligt samvete över att jag inte kommer hem!
Med tunga steg gick jag mot ytterdörren, struntade i jackan för vem i denna världen brydde sig om jag frös? Utan minsta min påklistrad steg jag ut i trapphuset och följde trappornas räcke tills jag äntligen kom ut. Jusst då ringde mobilen, och ett hemskt, dunkande ljud spred sig runt om i luften. Snabbt klickade jag på svara och hörde Mirramiss, eller som jag kallade Mirre, hesa röst i luren.
- HEY, VAD GÖRES? *Ett leénde spred sig på mina läppar*
- INGET GMN, STJ?
- NADA, KAN VI INTE SES UTANFÖR FYLLESTUGAN?
- OKKI, SES DÄR ;)
Ok, en vän hade jag men Mirre var allt annat en än vanlig vän. Hon var den som hade sin stil och avskydde andras åsikter. Och hur mycket kille en ända människa kan vara så klådde hon det med allt vad som nu kan begäras! Med en gnutta nytt hopp om att mitt liv skulle bli värt att leva styrde jag stegen mot Fyllestugan, ett smeknamn till Cubb O´live, ett av Englands mest favoriserade tillhåll för alla som bara ville supa sig fulla och försvinna in bland mängden lite.
Blev egodatum xD Fyller år den 18:e ^^
Upside down,
And I can´t stop it now,
I can´t stop me now,
I, I´ll get by,
I, I´ll get survive,
When the world´s crashing down,
When I falling hit the ground,
I will turn myself and run,
Don´t you try to stop it,
I, I won´t cry, I find myself in,
Wonderland,
Get back on my feet again ‘
- Borde du inte gå ut lite?
- Säger du!
Nu var jag förbannad, HAN tyckte jag skulle umgås mer med folk, men stjälv fick han stanna inne bara för att han blivit utbränd. Så slängde jag undan boken med en ryckig rörelse.
- OK, jag går ut! Ring mig om du får dåligt samvete över att jag inte kommer hem!
Med tunga steg gick jag mot ytterdörren, struntade i jackan för vem i denna världen brydde sig om jag frös? Utan minsta min påklistrad steg jag ut i trapphuset och följde trappornas räcke tills jag äntligen kom ut. Jusst då ringde mobilen, och ett hemskt, dunkande ljud spred sig runt om i luften. Snabbt klickade jag på svara och hörde Mirramiss, eller som jag kallade Mirre, hesa röst i luren.
- HEY, VAD GÖRES? *Ett leénde spred sig på mina läppar*
- INGET GMN, STJ?
- OKKI, SES DÄR ;)
Ok, en vän hade jag men Mirre var allt annat en än vanlig vän. Hon var den som hade sin stil och avskydde andras åsikter. Och hur mycket kille en ända människa kan vara så klådde hon det med allt vad som nu kan begäras! Med en gnutta nytt hopp om att mitt liv skulle bli värt att leva styrde jag stegen mot Fyllestugan, ett smeknamn till Cubb O´live, ett av Englands mest favoriserade tillhåll för alla som bara ville supa sig fulla och försvinna in bland mängden lite.
Blev egodatum xD Fyller år den 18:e ^^