October
Monday 28 July 2008 photo 1/5
|
Hur ett barn kan bli helt bortgjort på Skansen
Jag som var åtta och min tre år yngre bror var på en sån där fin semesterresa med familjen. Till huvudstaden bar det av. Vi lånade pappas kompis lilla, mycket lilla, etta i city. Jag kan inte minnas var men det var centaralt iallafall. Nu skulle vi ha det bra i flera dagar och bara göra roliga saker med familjen. Men min familj var aldrig så bra på det där med att ha roligt. Pappa var ganska bra på att förstöra det hela.
Hur som helst skulle vi denna dag, en varm sommar dag för över tio år sedan gå ut till Skansen. Till Skansen och titta på alla djuren. Det fanns lemurer där. Det hade jag sett på tv, som gosedjur man kunde ta med hem. Fast det fick man såklart inte. Det visst jag. Men jag drömde om att en skulle hoppa upp på min axel och bara vara tvungen att följa med mig hem.
Efter att ha vandrat runt och tittat på björnar och lodjur hela dagen fick pappa helt plötsligt för sig att jag var hungrig. Ingen annan i familjen skulle äta och jag kände oron stiga. Vad hade jag nu gjort för något? Varför hände detta nu? Frågorna skrek i mitt lilla huvud och jag försökte förklara att jag inte alls var hungrig. Varför skulle inte Philip också äta? Och mamma var inte hon hungrig? Men det hjälpte inte vad jag sa och jag kunde inte förstå vad som hänt mer än jag visst skulle äta.
En hamburgare beställdes och hela familjen slog sig ner vid en bänk för att titta på när jag åt. Jag som var så hungrig. Hela min åttaåriga kropp skakade av oro nu. Jag kunde inte förstå. Jag kunde inte tvinga mig själv till att äta. Jag var så rädd. Min lille bror som även han kände av stressen i situationen var tvungen att gå på toa. Det var säkert det tionde toalettbesöket bara den dagen och pappa brukade skämta att Philip hade varit på varje offentlig toalett i hela huvudstaden.
Medan mamma gick iväg med min bror till toaletterna satt jag där med min gigantiska hamburgare som jag inte vill ha. Pappa började bli riktigt irriterad nu. Han hade lagt dyra pengar på mat som jag vägrade äta. Jag var bortskämd, fruktansvärd bortskämd. Jag ser i ögonvrån hur min bror kommer tillbaka hand i hand med mamma. När jag känner pappas hand runt min nacke. Med tårarna sprutande ner för mina kinder trycker han ner mitt ansikte i hamburgaren. Ät nu. Med sallad och dressing utblandad med tårar såg jag mig förvirrad omkring och väntade på att någon skulle rädda mig.
Mamma skyndade sig att plocka fram en servett ur handväskan. Mammor har alltid servetter i handväskan. Hon torkadesnabbt och smidigt av mitt ansikte. De andra gästerna tittade skyldigt ner i sin mat.
Jag minns inte hur det blev med hamburgaren. Men jag tror jag slapp äta upp den.
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/glittervakuum/244193649/
Visa toppen
Show footer