Föregående bildsöndag 28 mars 2010 bild 12/19
|
del 12
Amanda
Jag låg och granskade Toms sovande ansikte.
Han var så grymt söt, herregud, det finns ingen sötare!
Jag drog handen längst hans kind och han röck till.
Jag drog snabbt bort handen och han öppnade ögonen.
"Vad gör du?" Log han roat.
"Va? inget?" Sa jag och försökte dölja rodnaden som spred sig över mitt ansikte.
Han satte sig upp och drog med mig ur sängen.
Han log finurligt och gav mig ett par korta shorts.
Jag kollade konstigt på honom och han uppmanade mig att sätta på mig dom.
Jag gjorde som han sa.
Han tog min hand och gick ut i den ljumna sommarnatten.
Jag följde efter och vi gick barfota genom den stora sommarhagen där en gång två små ponnier betat, Tomi och Spectrum, min och Zandras ponnier.
Han drog ner mig i det höga gräset och vi la oss hand i hand.
Jag kramade hans hand, hans stora, trygga hand.
min lilla hand försvann i den och han kollade på mig och log.
Jag log tillbaka och kollade sedan upp mot himmlen.
"Jag älskar dig" Viskade Tom.
"Jag älskar dig med" Viskade jag tillbaka.
Någonting gnäggade långt bort.
Jag log för mig själv, jag kunde sede komma farandes, Zandra oh Spectrum, världens team.
De kom genom hagen, i full galopp och så plötsligt, började Spectrum bocka och Zandra for i backen.
Hon började springa efter den lilla ponnyn.
"Du är allt jag bett om Amanda, allt jag någonsin kommerbe om också, nu har jag fått det jag vill ha här i livet, min bror tillbaka och min underbara flickvän, hand i hand liggandes i en hage, mitt i natten, med vetskapen att denna natt borde vara förevigt, och en förhoppning att min underbara flickvän aldrig lämnar mig" Sa Tom lågt och bröt sommarnattens tystnad.
"Jag kommer aldrig lämna dig Tom, jag hoppas du inte lämnar mig, för utan dig, vet jag inte vad jag ska ta mig till, du är fan mitt allt, utan dig, lever jag inte! Så snälla, lämna mig aldrig" Sa jag lika lågt och något snyftade till.
Jag satte mig upp och kollade på honom.
Han grät.
"Men, gråt inte, Tom, snälla, gråt inte, vad är det?" Frågade jag chockat och kramade om honom.
"Du är underbar Amanda, jag är så lycklig att du är min" Sa han och jag kände en tår rulla ner för även min kind.
"Snälla, lämna mig aldrig" Sa jag och begravde ansiktet mot Toms bara bröstkorg.
"Jag lovar på min brors liv att aldrig lämna dig" Sa han och kramade mig.
Jag kramade tillbaka, och så låg vi sedan, i armarna på varandra, och bara njöt av varandras doft och tillslut måste vi ha somnat.
------------------------------------------------------------
kommenera för mera ;D
Amanda
Jag låg och granskade Toms sovande ansikte.
Han var så grymt söt, herregud, det finns ingen sötare!
Jag drog handen längst hans kind och han röck till.
Jag drog snabbt bort handen och han öppnade ögonen.
"Vad gör du?" Log han roat.
"Va? inget?" Sa jag och försökte dölja rodnaden som spred sig över mitt ansikte.
Han satte sig upp och drog med mig ur sängen.
Han log finurligt och gav mig ett par korta shorts.
Jag kollade konstigt på honom och han uppmanade mig att sätta på mig dom.
Jag gjorde som han sa.
Han tog min hand och gick ut i den ljumna sommarnatten.
Jag följde efter och vi gick barfota genom den stora sommarhagen där en gång två små ponnier betat, Tomi och Spectrum, min och Zandras ponnier.
Han drog ner mig i det höga gräset och vi la oss hand i hand.
Jag kramade hans hand, hans stora, trygga hand.
min lilla hand försvann i den och han kollade på mig och log.
Jag log tillbaka och kollade sedan upp mot himmlen.
"Jag älskar dig" Viskade Tom.
"Jag älskar dig med" Viskade jag tillbaka.
Någonting gnäggade långt bort.
Jag log för mig själv, jag kunde sede komma farandes, Zandra oh Spectrum, världens team.
De kom genom hagen, i full galopp och så plötsligt, började Spectrum bocka och Zandra for i backen.
Hon började springa efter den lilla ponnyn.
"Du är allt jag bett om Amanda, allt jag någonsin kommerbe om också, nu har jag fått det jag vill ha här i livet, min bror tillbaka och min underbara flickvän, hand i hand liggandes i en hage, mitt i natten, med vetskapen att denna natt borde vara förevigt, och en förhoppning att min underbara flickvän aldrig lämnar mig" Sa Tom lågt och bröt sommarnattens tystnad.
"Jag kommer aldrig lämna dig Tom, jag hoppas du inte lämnar mig, för utan dig, vet jag inte vad jag ska ta mig till, du är fan mitt allt, utan dig, lever jag inte! Så snälla, lämna mig aldrig" Sa jag lika lågt och något snyftade till.
Jag satte mig upp och kollade på honom.
Han grät.
"Men, gråt inte, Tom, snälla, gråt inte, vad är det?" Frågade jag chockat och kramade om honom.
"Du är underbar Amanda, jag är så lycklig att du är min" Sa han och jag kände en tår rulla ner för även min kind.
"Snälla, lämna mig aldrig" Sa jag och begravde ansiktet mot Toms bara bröstkorg.
"Jag lovar på min brors liv att aldrig lämna dig" Sa han och kramade mig.
Jag kramade tillbaka, och så låg vi sedan, i armarna på varandra, och bara njöt av varandras doft och tillslut måste vi ha somnat.
------------------------------------------------------------
kommenera för mera ;D
Kommentera bilden
JA GRÅÅÅÅTER!! :'''(((
HELT UNDERBAART! ;OOO
JA VILL HA MER<3<3<3<3<3<3
5 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/goingon/451284099/
Visa toppen
Visa sidfoten