Next photo

Previous day

Monday 18 April 2011 photo 1/2

Mer eller mindre ett vrak efter helgen. Jag och Fredrik har varit tillsammans i snart två år. Under den tiden har vi inte direkt varit ifrån varandra. Varje gång jag har sovit ensam hemma så har jag ändå varit pissfull och inte haft någon vidare verklighetsuppfattning. Jag var inte alls beredd på hur mycket det skulle påverka mig att han var borta. Det blev så konstigt innan han åkte med. På onsdagen träffades vi inte alls och på torsdagen hann vi träffas två timmar innan han drog. Två timmar då vi båda sprang omkring som yra höns av olika anledningar. Jag tänkte som vanligt att jag är stenhård och klarar av precis allt. Han är ändå bara borta tills på söndag. Vi kommer höras på telefon och jag kommer ändå att hitta på massor av annat kul. Jag hatar att vara förälskad. Jag är inte alls förvånad över att förälskelse kan närmast ses som en psykos i hjärnan. Ju mer jag har försökt låtsas som ingenting desto mer galen har jag känt mig. Jag har inte kunnat tänkt på något annat än när jag kan höra av mig till honom nästa gång utan att jag vekar som den mest krävande kvävande jäveln någonsin. Det är mycket lättare att vara den som åker bort. Något som inte heller riktigt hjälper är att Fredrik har en tendens att fullständigt mosa in fötterna i munnen på sig själv när han pratar i telefonen. Jag vet om det här så jag vet också vad det är han egentligen menar. Det blir bara väldigt svårt när jag redan är ett nervvrak. Så jag fick kämpa med att vifta bort meningar som "Jag har hittat en ny Elin att leka med här i Göteborg" och "Jag har inte hunnit tänka på dig.". Jag vet att de egentligen betyder "Jag har träffat en jättekul människa här som du skulle ha skitkul med om du var här" och "Jag har inte haft en sekund tråkigt här i Göteborg, det händer saker hela tiden".
På lördagen fick jag ett lugnande besked från honom att de skulle åka tidigare och att jag kunde ställa in mig på att de åkte vid elva tiden från Göteborg. Jag har världens sämsta tålamod och jag blir helt galet vansinnig av att vänta. Det är inte alltid den bästa idén att utlova tidsramar till mig som man inte kan hålla. Eftersom jag har så dålig tidsuppfattning och minne att jag till och med får hjälpmedel utskrivna från landstinget så är väntetid inte det lättaste att hantera. Från den tidspunkten som är utsatt sitter jag och kan inte göra annat än att vänta. Jag kan inte sysselsätta mig med någonting förrän personen dyker upp eller vad det nu är som ska hända vid den utsatta tidspunkten. Varför? För att jag har så dåligt minne och tidsuppfattning att jag är livrädd för att glömma bort vad jag håller på med och vad jag väntar på. Efter så många år av utskällningar och bestraffningar för min förvirring så är det dessutom alldeles för många dåliga minnen som är förknippade med att glömma. Det här problemet ligger självklart hos mig så jag klandrar sällan andra för att de glömmer eller kommer för sent. Men däremot så finns känslorna självklart där och utan någon att ta ut de på så går de ut över mig själv.
Fredrik kom inte iväg förrän halv två. Det hela ställde till det en hel del för mig och mitt inre. Den sista timmen satt jag vid datorn stirrade. Varje gång jag hörde en bil stanna utanför och en bildörr som slog igen så fick jag för mig att det var Fredrik.
Jag bor i samma hur som en pizzeria som har utkörning av pizza över hela Linköping.
Men såklart kom Fredrik hem tillslut och såklart hade han saknat mig minst lika mycket som jag hade saknat honom. Efter en fem minuters lång kram i hallen så plingade det dock på dörren och det visade sig att Fredrik hade bjudit upp sin bästa vän som han hade varit i Göteborg med på en kopp kaffe sådär lagom till att de hade kommit hem. Jag dog inombords.
Men men jag har en möte klockan ett med min psykolog så jag kanske ska dumpa skit på henne istället för er sta

0 Visa hela listan

Mer eller mindre ett vrak efter helgen. Jag och Fredrik har varit tillsammans i snart två år. Under den tiden har vi inte direkt varit ifrån varandra. Varje gång jag har sovit ensam hemma så har jag ändå varit pissfull och inte haft någon vidare verklighetsuppfattning. Jag var inte alls beredd på hur mycket det skulle påverka mig att han var borta. Det blev så konstigt innan han åkte med. På onsdagen träffades vi inte alls och på torsdagen hann vi träffas två timmar innan han drog. Två timmar då vi båda sprang omkring som yra höns av olika anledningar. Jag tänkte som vanligt att jag är stenhård och klarar av precis allt. Han är ändå bara borta tills på söndag. Vi kommer höras på telefon och jag kommer ändå att hitta på massor av annat kul. Jag hatar att vara förälskad. Jag är inte alls förvånad över att förälskelse kan närmast ses som en psykos i hjärnan. Ju mer jag har försökt låtsas som ingenting desto mer galen har jag känt mig. Jag har inte kunnat tänkt på något annat än när jag kan höra av mig till honom nästa gång utan att jag vekar som den mest krävande kvävande jäveln någonsin. Det är mycket lättare att vara den som åker bort. Något som inte heller riktigt hjälper är att Fredrik har en tendens att fullständigt mosa in fötterna i munnen på sig själv när han pratar i telefonen. Jag vet om det här så jag vet också vad det är han egentligen menar. Det blir bara väldigt svårt när jag redan är ett nervvrak. Så jag fick kämpa med att vifta bort meningar som "Jag har hittat en ny Elin att leka med här i Göteborg" och "Jag har inte hunnit tänka på dig.". Jag vet att de egentligen betyder "Jag har träffat en jättekul människa här som du skulle ha skitkul med om du var här" och "Jag har inte haft en sekund tråkigt här i Göteborg, det händer saker hela tiden".

På lördagen fick jag ett lugnande besked från honom att de skulle åka tidigare och att jag kunde ställa in mig på att de åkte vid elva tiden från Göteborg. Jag har världens sämsta tålamod och jag blir helt galet vansinnig av att vänta. Det är inte alltid den bästa idén att utlova tidsramar till mig som man inte kan hålla. Eftersom jag har så dålig tidsuppfattning och minne att jag till och med får hjälpmedel utskrivna från landstinget så är väntetid inte det lättaste att hantera. Från den tidspunkten som är utsatt sitter jag och kan inte göra annat än att vänta. Jag kan inte sysselsätta mig med någonting förrän personen dyker upp eller vad det nu är som ska hända vid den utsatta tidspunkten. Varför? För att jag har så dåligt minne och tidsuppfattning att jag är livrädd för att glömma bort vad jag håller på med och vad jag väntar på. Efter så många år av utskällningar och bestraffningar för min förvirring så är det dessutom alldeles för många dåliga minnen som är förknippade med att glömma. Det här problemet ligger självklart hos mig så jag klandrar sällan andra för att de glömmer eller kommer för sent. Men däremot så finns känslorna självklart där och utan någon att ta ut de på så går de ut över mig själv.

Fredrik kom inte iväg förrän halv två. Det hela ställde till det en hel del för mig och mitt inre. Den sista timmen satt jag vid datorn stirrade. Varje gång jag hörde en bil stanna utanför och en bildörr som slog igen så fick jag för mig att det var Fredrik.

Jag bor i samma hur som en pizzeria som har utkörning av pizza över hela Linköping.

Men såklart kom Fredrik hem tillslut och såklart hade han saknat mig minst lika mycket som jag hade saknat honom. Efter en fem minuters lång kram i hallen så plingade det dock på dörren och det visade sig att Fredrik hade bjudit upp sin bästa vän som han hade varit i Göteborg med på en kopp kaffe sådär lagom till att de hade kommit hem. Jag dog inombords.

Men men jag har en möte klockan ett med min psykolog så jag kanske ska dumpa skit på henne istället för er stackare.

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Comment the photo

slynia Tue 19 Apr 2011 20:58

Ibland förvånas jag av att dina tankebanor inte alls är speciellt underliga eller ovanliga utan helt sunda och näst intill normala.. Det är ju precis sådär alla tänker nån gång. Skillnaden är att ingen säger det.

- Read more -

Gonne Tue 19 Apr 2011 21:46

Visst är det så! Det är ju det jag har misstänkt hela tiden!

- Read more -

slynia Wed 20 Apr 2011 07:49

Ja jag kan då iofs säga att de där är inte allt för långt ifrån mina egna tankebanor! Och då ska ju jag ändå klassas som fullt frisk och normalperson.. Hur nu det kan vara sant vet jag inte!

- Read more -

Gonne Wed 20 Apr 2011 09:58

v'äääänta nu, går inte du också hos en psykolog! haha

- Read more -

slynia Wed 20 Apr 2011 21:58

Nä jag är friskförklarad! Allt går så bra i mitt liv nu för tiden du vet ;)

- Read more -

FlottigTjockis Mon 18 Apr 2011 18:14

Man SKA vara ärlig! Det enda tillfället det är okej att ljuga är när man gör det omedvetet för att det är lite svårt att skilja på fantasi och verklighet ibland!

- Read more -

Gonne Mon 18 Apr 2011 21:03

Precis! :D

- Read more -

DaniScythe Mon 18 Apr 2011 14:46

Tänk att bli så beroende av just Fredrik av alla människor :P

- Read more -

Gonne Mon 18 Apr 2011 15:06

Ja, sån jävla idioti! ;)

- Read more -

Slukad Mon 18 Apr 2011 12:16

måste bara säga att jag älskar din brutal-ärliga bilddagbok. Så dumpa hur mycket skit du vill här, menar jag. :)

- Read more -

Gonne Mon 18 Apr 2011 15:08

Åh tack! Jag blir lite osäker ibland över hur mycket jag slänger ur mig :)

- Read more -

DaniScythe Mon 18 Apr 2011 16:43

Ähh... att läsa här är frivilligt, vi vill veta hur det är med dig, bra likväl som dåligt. Jag tycker dessutom att det är mer positivt än negativt men det kan ju vara för att det filtreras genom min hjärna :)

- Read more -