Monday 20 July 2009 photo 1/1
|
Läs ente om ni ente pallar bry er!
Saknar tiden med dajj.
Saknar den så mkt.
Men det finns inget jag kan göra för att få det bra igen.
Vi passar ente ihop.
Även om vi vill, vi kan ente.
Förra gången kändes som den bästa o sista gången.
Jag va säker på att de v a vi som skulle vandra hand i hand tills döden skiljer oss åt.
Men jag hade visst fel.
Hade bara fått fel tecken.
Fel känsla.
Det va ente känslan att vi hörde ihop som jag fick.
Jag fick den känslan att vi ente hörde ihop.
När jag kom på de.
Kände jag hur jag krossade under den tanken.
Men jag sa inget.
Ente till ngn.
Jag visste ente va jag skulle säga.
När jag insåg att du hade fått samma känsla bröt allt ihop.
Jag klara ente av de längre.
Flydde från livet.
De ända jag gjorde hela tiden.
Var att tänka på dajj.
Kunde ente sluta.
Sa inget mer om den saken.
Vissa fattade att ngt va fel, men jag sa att de ente va så mkt att tänka på.
När de insåg att jag höll majj borta från dajj mkt.
Blev de oroliga.
Det såg jag.
Men de sa ente hlr ngt om den saken.
Många hemligheter skapades i vårt lilla "gäng".
Alla tyckte olika.
Ibland gick vi skilda vägar, ibland gick vi samma vägar.
Det va svårt o veta.
Men tillslut kunde jag ente hålla de inom majj, sa till dajj att de ente funkade.
"Jag älskar dajj, gubben. Men det kmr ente funka i framtiden!"
Efter jag sa det till dajj i ett brev.
Krashade allt.
Klarade knappt av att leva längre.
Nu har jag kommit över den mesta sorgen.
Men jag har den djupaste hemligheten kvar.
Den som jag aldrig kmr att kunna säga till dajj igen.
Även om de bara e tre ord, så betyder de allt.
Pallar ente detta.
Du vet det.
Din familj vet det.
O ändå håller ni på å stöta bort majj.
Ingen pratar mä majj när jag säger "Hej!"
Ingen av er!
Vf?
Vi hade så kul.
Alla minnen.
Ska vi bara ta o glömma?
De e ente alltid så lätt o glömma alla minnen me en hjärtevän.
Men de mst göras.
Kan du ente fatta att jag gråter bara för att du stöter bort majj.
Om du vill göra ngt, så slutar du med det.
Saknar tiden med dajj.
Saknar den så mkt.
Men det finns inget jag kan göra för att få det bra igen.
Vi passar ente ihop.
Även om vi vill, vi kan ente.
Förra gången kändes som den bästa o sista gången.
Jag va säker på att de v a vi som skulle vandra hand i hand tills döden skiljer oss åt.
Men jag hade visst fel.
Hade bara fått fel tecken.
Fel känsla.
Det va ente känslan att vi hörde ihop som jag fick.
Jag fick den känslan att vi ente hörde ihop.
När jag kom på de.
Kände jag hur jag krossade under den tanken.
Men jag sa inget.
Ente till ngn.
Jag visste ente va jag skulle säga.
När jag insåg att du hade fått samma känsla bröt allt ihop.
Jag klara ente av de längre.
Flydde från livet.
De ända jag gjorde hela tiden.
Var att tänka på dajj.
Kunde ente sluta.
Sa inget mer om den saken.
Vissa fattade att ngt va fel, men jag sa att de ente va så mkt att tänka på.
När de insåg att jag höll majj borta från dajj mkt.
Blev de oroliga.
Det såg jag.
Men de sa ente hlr ngt om den saken.
Många hemligheter skapades i vårt lilla "gäng".
Alla tyckte olika.
Ibland gick vi skilda vägar, ibland gick vi samma vägar.
Det va svårt o veta.
Men tillslut kunde jag ente hålla de inom majj, sa till dajj att de ente funkade.
"Jag älskar dajj, gubben. Men det kmr ente funka i framtiden!"
Efter jag sa det till dajj i ett brev.
Krashade allt.
Klarade knappt av att leva längre.
Nu har jag kommit över den mesta sorgen.
Men jag har den djupaste hemligheten kvar.
Den som jag aldrig kmr att kunna säga till dajj igen.
Även om de bara e tre ord, så betyder de allt.
Pallar ente detta.
Du vet det.
Din familj vet det.
O ändå håller ni på å stöta bort majj.
Ingen pratar mä majj när jag säger "Hej!"
Ingen av er!
Vf?
Vi hade så kul.
Alla minnen.
Ska vi bara ta o glömma?
De e ente alltid så lätt o glömma alla minnen me en hjärtevän.
Men de mst göras.
Kan du ente fatta att jag gråter bara för att du stöter bort majj.
Om du vill göra ngt, så slutar du med det.
Directlink:
http://dayviews.com/goodbyeworld/392767318/