När det lider mot slutet

Idag är sista dagen jag befinner mig i Stockholm. Klockan 18.00 ska jag befinna mig på Centralen för en färd tillbaka till Luleå, vardag och plugg.

Jag har haft en bra visit här i Stockholm, jag har parkhängt, blivit solbränd, kramats, pussats, myst, sprungit på seminarier och workshops på Offensivs jubileumsdag. Utöver det har jag druckit alkohol, skrattat så att jag har gråtit, haft ont i magen, varit glad, mått bra och längtat lite efter Luleå.

Jag har dessutom träffat massor av vänner, både sånna jag inte har träffat på hur länge som helst och sånna som jag träffade sist jag vara nere.

När jag räknar upp saker jag har gjort här och inser att jag har glömt massor, det är då jag också inser att jag trivs med mitt liv precis som det är just nu. Jag har inget jag kan gnälla på, jag har inget att vara direkt bitter över. Jag är glad, nöjd och mår fantastiskt bra.

Jag vet att jag kommer sakna Stockholm lite grann när jag åker tillbaka, men jag har det lika bra hemma som jag har det i Stockholm.

Det jag ska göra när jag kommer hem är att tokplugga fram till den 28/5 och sen tar jag sommarlov. Efter 28/5 ska jag sitta i solen och göra ingenting.

Det sista jag ska göra nu innan jag åker hem är att vänta på att solen dyker upp på mammas balkong, sen ska jag sitta där och jäsa fram till jag måste åka.