Tuesday 17 August 2010 photo 1/1
|
I Have Nothing Left
Låter kanske kosntigt när jag skriver så, Många kanske tänker"han har visst massa saker kvar". Yeah och det är nog sant. Jag har mina vänner,min familj, Aah det som är kvar av den ifal. Jag har mina nära o kära o alla som bryr sig om mig, Jag har dig mamma och jag älskar dig mer en någonting annat! Och jag har dig pappa! Jag har din själ,kärlek och din energi inom mig, du flyter omkring inom mig i mitt blod,mina tankar och i mitt hjärta! Du är med mig hela tiden! Och det är du som har gjort mig till den jag är idag! Kan inte tacka dig nog för allt du har gjort för mig! Men även fast jag har alla underbara vänner och nära o kära så står jag där utan nånting kvar! Ni står alltid upp för mig, Ni finns alltid där o får mig att mår bra. Ni får mig att bli lycklig o glad. Och det är jag så himla tacksam för! Men tyvärr så räcker inte det för att jag ska vara hel. Nu ska ni Inte tänka, " aha så nu är han inte tacksam för att vi finns för honom och är hans vänner. Självklart är jag oerhört tacksam! Det ända jag bryr mig om i livet är mina vänner o nära o kära! Men jag blir inte hel för det. Jag går omking som en levande död, vet inte vad jag ska göra med mig själv,med mitt liv. Det är som min kropp gör vad som passar den bäst. Men min själ vet inte vad den ska sig till, Den är mållös. Den vet inte vart den ska ta vägen, Vet inte vilken väg den ska välja. Jag har gjort många val, och gått många vägar här i mitt liv hittils. Dom flesta har varit bra och det har slutat bra i slutändan,och vissa vägar som jag har valt går jag på fortfarande och det går bra och jag känner mig trygg o säker. Men den senaste tiden så har det hänt saker som jag inte kan styra eller ha kontroll över. Människor som har stått mig väldigt nära,men som har valt en annan väg. Bort från mig. Och en viss person som har valt en väg som går väldigt långt bort. Så långt bort från mig,så jag inte kommer få träffa honom i det här livet, men kanske i nästa. Men efter alla tråkiga stunder,och när livet har gått så långt ner som det bara går. Så började det ljusna ett litet tag. Jag hade en kärlek som tog hand om mig väldigt bra! och som fortfatande gör! och jag tog hand om henne. Försökte visa att hon va det bästa för mig! Gav henne all kärlek jag har. Jag gav henne allt jag har! Men tyvärr så slutade ännu en sak olyckligt. Mina Kärlek för henne blev allt svagare, Mina känslor börjde svalna,och det snabbt. Hon blev förkrossad, och jag visste att hon skulle bli det. Men jag kan ju inte styra över mina känslor, right? Det kan ingen,det är så livet är. Allt o allting har sina bra o dåliga stunder, Det finns alltid något gott och ont. Efter denna jobbiga stund då jag förklarde för min kärlek hur det låg till, Så fortsatte jag leva mitt liv som vanligt. Jag va med mina vänner hade kul och knasa omkring. Många dåliga saker inblandat i dom där stunderna, till exempel alkohol, iallafall för min del. Men det kanske inte är så konstigt? Om man har haft det som jag har haft det. Så tycker ifal inte jag att det är konstigt att det kan vara mycket alkohol o annat inblandat i bilden. Men däremot så t.ex drack jag inte bort mina dåliga minnen och jag drack/dricker inte för jag mår dåligt. Som vääldigt många tror! Jag dricker för att jag ska få fram mina känslor, för att kunna ha lite kul med mina vänner. Visst såklart jag kan ha det UtaN att dricka! Men som alla vet så är det ju det där med alkohol, Att man känner det där lilla extra, Att man känner sig som man är lite bättre en alla andra. Men som sagt, mellan alla dom där fina o trevliga stunderna med mina kära vänner så smög mina känslor sig fram för en annan kärlek som jag har haft kontakt med ett tag. och en tid där innan. Men just då när jag började lära känna henne innan, så var allt bara knas,och jag klarade inte av att kunna ta hand om henne och ge henne den kärlek hon va värd! Men sen i nära nutid, Så var jag redo att försöka! jag var redo att ge henne all min kärlek! Och verkligen visa hur jag känner! Men som vanligt så går ännu en sak bara ner i botten. Hon stötte bort mig,hon verkade inte alls intresserad av mig. Och sen visade sig att hon hade nån annan, Jag vet inte riktigt hur det ligger till med det nu. Men nu har jag ju iallafall gjort det jag kunnat. Jag får väl stå mitt kasst lite, men endå. Just nu så är jag iallafall som en levande död som jag sa innan, Vet inte vad jag vart jag ska ta vägen. Jag har saker att leva för, Men tyvärr inget speciellt att leva för. Jag behöver den där pusselbiten som saknas. Den där pusselbiten som bara verkar försvinn länger o längre bort från mig. Vad jag pratar om är att det där speciella att leva för är Love, Och den där pusselbiten som saknas, Är den Tjejen som jag saknar! Just den tjejen! Ingen annan!
Sen jag började skriva sånna här texter så har kanske många börjat tänka, Vad kör han med för stil o varför skriver han så. Jag har inte bett nån att tycka synd om mig för det jag skriver. Jag har inte bett att alla ska läsa allt det jag skriver. Jag bara skriver som det är. Försöker uttrycka mig så gott jag kan, Berätta om mitt liv. Och min livserfarenhet kanske kan hjälpa nån som läser det här, Vem vet, men men.
Folk säger"kämpa på,det blir bra med tiden" Yeah jag vet att det bli bra bra. Allt löser sig alltid på nått sätt. Men det är inte själva grejen, Jag behöver inte kämpa. för tyvärr har jag inget att kämpa för.
Peace And Love To Everyone♥
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/griiff/469313297/