Monday 13 April 2009 photo 2/2
|
Anna denna texten har jag skrivit av från "Ljudet av ditt hjärta" den 3:e boken. (De e Jacob o Bella)
Han höll kvar min haka i sin hand, så hårt att de började göra ont, och jag såg beslutet ta form i hans ögon.
"Ne..." började jag protestera, men det var för sent.
Hans läppar pressades mot mina och tystade mig. Han kysste mig ilsket, hårt, och höll ena handen om min nackei ett så fast grepp att jag omöjligt kunde slita mig fri. Jag pressde händerna mot hans bröst med all min kraft, men han verkade inte ens märka det. Hans mun var mjuk trots ilskan i kyssen o han läppar formades efter mina på ett varm, obekant sätt.
Jag grep tag i hans ansikte o försökte fösa bort honom, men misslyckdes igen. Den här gången verkade han iallafall märka det, och det retade honom. Hans läppar tvingade upp mina och jag kände hans heta andedräkt min mun.
Instinktivt sänkte jag armarna och slappnade av. Jag öppnade ögonen och slutade kämpa emot, väntade bara på att han skulle sluta.
Det fungerade. Ilskan verkade försvinna och han drog huvudet bakåt för att se på mig. Sedan pressade han mjukt sina läppar mot mina igen, en gång, två gånger... tre gånger. Jag låsades att jag var en staty och bara väntade.
Till slut släppte han mig och tog ett steg tillbaka.
"Är du klar nu?" frågade jag med en tonlös röst.
"Ja", suckad han, slöt ögonen o log.
Jag slog till han med en knuten hand, rakt över munnen, så hårt jag kunde.
Ett krasande ljud hördes.
"Aj! Aj!" vrålade jag och hoppade upp och ner av smärta medan jag pressade handen mot bröstet. Den var bruten de kändes.
Han höll kvar min haka i sin hand, så hårt att de började göra ont, och jag såg beslutet ta form i hans ögon.
"Ne..." började jag protestera, men det var för sent.
Hans läppar pressades mot mina och tystade mig. Han kysste mig ilsket, hårt, och höll ena handen om min nackei ett så fast grepp att jag omöjligt kunde slita mig fri. Jag pressde händerna mot hans bröst med all min kraft, men han verkade inte ens märka det. Hans mun var mjuk trots ilskan i kyssen o han läppar formades efter mina på ett varm, obekant sätt.
Jag grep tag i hans ansikte o försökte fösa bort honom, men misslyckdes igen. Den här gången verkade han iallafall märka det, och det retade honom. Hans läppar tvingade upp mina och jag kände hans heta andedräkt min mun.
Instinktivt sänkte jag armarna och slappnade av. Jag öppnade ögonen och slutade kämpa emot, väntade bara på att han skulle sluta.
Det fungerade. Ilskan verkade försvinna och han drog huvudet bakåt för att se på mig. Sedan pressade han mjukt sina läppar mot mina igen, en gång, två gånger... tre gånger. Jag låsades att jag var en staty och bara väntade.
Till slut släppte han mig och tog ett steg tillbaka.
"Är du klar nu?" frågade jag med en tonlös röst.
"Ja", suckad han, slöt ögonen o log.
Jag slog till han med en knuten hand, rakt över munnen, så hårt jag kunde.
Ett krasande ljud hördes.
"Aj! Aj!" vrålade jag och hoppade upp och ner av smärta medan jag pressade handen mot bröstet. Den var bruten de kändes.
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/guardianangelxx/355203170/