okej hej, nu måste jag ställa er en fråga.

nedrans Gadaffi verkar ju vara död nu. Libyen firar, alla firar. jag är också glad för att en sån galning försvunnit, men sen när jag fick se folk som dansade, sjöng och skrattade för att en man blivit ihjälskjuten kändes allt konstigt. liksom glädjen försvann lite. förstår om det är en annan sak för de människor som bott i Libyen under denna tid, men nu var det folk som satt tryggt här i Sverige som dansade. tycker ni man borde fira nån annans död på det viset, i detta fall Gadaffis?

edit: självklart ska friheten firas, men det jag såg var något annat. SKA ANIMERA NU

gillar hur du tänker! jag tycker att det kan vara okej första dagen/dagarna men en död är alltid en död och den ska respekteras.. according to mee (:

Dom kanske sitter här i Sverige på grund av gubbtjyven? Känner oxå att det blir lite bizzart, men lite skadeglad förstår jag om man blir ju när mördaren till ens familj, släkting eller kanske vänner inte får festa på jordklotet längre.

Han var visserligen en ond människa(haha) men jag tycker fan inte att det är rätt alltså. Dom firar liksom att han fick dö en smärtsam död och att han fick lida... Det tycker jag verkligen inte är rätt, spelar ingen roll vem det än är som dör!

Jamen som du säger, man ska ju inte fira det. Han var en hemsk människa, han har fått sitt straff som han förtjänar. Thats it, inget mer med det!

Det var samma sak när Bin Ladin dog, å ena sidan glädje, å andra sidan... Vad fan, varför glädjas åt att ännu en människa dör?

Alltså. Vi hade den här diskussionen på SO'n också, eller det var nyhetsdags och alla skulle berätta en nyhet och så fastnade vi på Gadaffi och pratade hela lektionen om det. Alla var ju sådär superglada över att han var död och var skitivriga att visa klipp och bilder på hans lik liksom.
Så en i min klass kopplade in sin dator till projektorn och visade upp klippet där de slår och skjuter honom till döds. Och folk i min klass satt faktiskt och kollade på det, skrattade åt honom och usch. Gjorde mig så himla arg - det var ett hemskt jävla klipp och absolut inget jag skulle se frivilligt liksom.

Sure, sure, det är självklart att han förtjänade sin död och sitt straff med tanke på förtrycket han gjort mot folket i Libyen, men ärligt, av oss 14-åringar i Sverige att sitta och flabba åt folk som står och slår ihjäl honom är väl ändå för mycket.
Att vara glad att han är död är en grej - att flabba åt hur han dog är en helt annan.
Uäh. Äcklar mig.

Jag önskar dom inte skjutit honom då han kom lindrigt undan! Men att sparka på kroppen och så nät dom bar honom är fel, förstår att dom firar han va ju diktator samma sak nät man var glad att sadam dog!

Att han dog tycker jag var straff nog. Han har fått sitt straff. Men ska aldrig vanhedra de döda.

En människa som står som ansvarig för så många andra människors död har inget värde att hedra, så jag uppskattar respektfullt allt firande av sådana mördares tillintetgörande.

Jag tänkte också på det där, det blir kanske lite väl..överdrivet firande tycker jag. Men visst förstår man dom endå

Okej, okej, okej. Gadaffi är ju en symbol för det gamla diktatorstyret. En del libyer var rädda för att han skulle återta makten efter revolutionen och fortsätta med våldsamheterna, så dels är de lättade för att han är död och dels känner nog många att han förtjänar det. Glöm inte att det är människor som varit förtryckta av hans regim i 42 år. Lustigt nog så tänkte jag lite samma sak som du dock, men jag kan inte med gott samvete oja mig över detta eftersom det jag snarare håller i mitt minne fortfarande var hur två bilbomber dödade nästan 200 människor i ett parkeringshus i Pakistan för två eller tre år sedan. Humanistiskt sett så är det en katastrof jämfört med Gadaffi. Jag är mer intresserad av att veta hur många liv som krävts av Libyenrevolutionen. Det går inte att generalisera människor och låtsas att det är JÄTTESYND när EN person dör för att få slut på ett krig. När tusentals människor får sätta livet till genom att bli sprängda, ihjälslagna, skjutna - med armar, ben och andra kroppsdelar som krossas och slits av - då är det bara en siffra för oss. Tror du det är så att vi är okapabla att mentalt greppa den mängden lidande och därför gör en stor sak av enskilda fall istället för hela konflikten? Jag undrar jag. :)

Jag firade för att en människa dog.
Inte för att Gadaffi dog.
Utan bara för att en människa dog.

Jag tycker inte man ska fira någons död. Dock kan man fira landets ny-vunna frihet, men inte "yes han dog!" lixom, det känns lite brutalt...

Det var väl ungefär samma grej när Bin laden dog om jag inte minns fel.

Själv tycker jag att de ska tillfångatagas och liksom.. De skulle väl aldrig ångra sig. Men ALLA har rätt till rättegång. Och även om jag är emot dödsstraff till 100% skulle det kanske vara nödvändigt för just dem (fast nu är det ju för sent..) eftersom vi vet stora delar av allt hemskt de ligger bakom.

Men att fira någon annans död? Nej. Känna lättnad? Absolut.

Åh andra sidan har många av de som firar i Sverige släkt, familj och vänner i Libyen.. Inte så konstigt att fira att ens nära och kära inte behöver oroa sig mer, eller? Dock tycker jag att det är vansinne att man firar med skottlossning på Libyens gator..

Jag kände likadant (typ) när Jobs dog och folk i min närhet grät och alla skrev hur deppiga dem blev på fb. Jag fattade ingenting! Det är ju såklart hemskt att någon dog men det förändrar ingenting i min vardag! Och ingen i min närhet har uttryckt nån kärlek till honom, så dör han, och folk gråter! Jag blir ledsen om någon känd person som jag gillar avlider, men jag tänker inte sörja dem jag inte kommer att sakna! Det kanske inte är samma sak nu när jag tänker på det.. (nu har jag nog skrivit alldeles för långt...ojoj)

De kanske mer firade ett återvunnet hopp. Han har vart ett hot mot dem och de dem håller kära så länge att det på något vis måste kännas "säkert" när han är död.