December
Thursday 10 February 2011 photo 3/4
|
Jag skulle vakna mitt i natten med tårar in i själenJag skulle inte ha så bråtom att ta mitt liv.Jag skulle inte le om du lämnade mig nu. Jag skulle sitta på en bro, kolla ut över vattnet.Jag skulle unna mig av att drömma , mina läppar emot dina.Jag skulle ha dig som sista tanke.Sen blir det svart. När jag ligger här och tänker på kvällen.Allt går upp för mig.Du och jag är gjorda förvarandra. Precis som natt och dag. Men nu ligger jag här med tårarna ´som flödar ner för kinden.Klunkar spriten.Får ångest och panik.Aldrig mått så här. Du har fått mig att skina i dom svåraste stunderna, vart är du nu? Skulle du fortfarande minnas mig om jag försvann?Kan du svara nu? Trött på allt gråt, men kan inte överge dig.Du har tagit över mitt hjärta.Medans natten faller, mellan skogar och städer. Så vet jag nu vad som händer.Gud har prövat min styrka och testat min moral. Han har sänt ner denna ängel.Ängeln, som lyckats få en förbjuden kärlek. Vi skulle klara vad som helst.Skulle aldrig säga nej. Och alldeles nyss fick jag höra mig själv skratta på samma gång som gråt.Jag fick se dig skriva.Att du älskar mig. Fyra ögon en natt.Två munnar en natt. Vi skulle klara vad som helst, skulle aldrig säga nej.Vad du skulle anförtro hos mig, skulle jag anförtro hos dig. Kan jag få slut på detta liv?Du är den enda kärleken för mig!Jag är så trött på alla sms och meddelanden.Jag vill ha dig här på riktigt.Jag har knappast lärt mig nåt sen sist.Men dina ord ligger och gnager dag för dag.Jag tror att ja sakta börjar se en kontur. Och inatt föll snön försikigt ner för himlen, tänkte på min kärlek till dig. Snön faller sakta, och samlas på marken.Det kommer bara mer och mer.Men allt tinnar iväg tillsammas. Jag har knappast lärt mig hur du fungerar på långa vägar.Men jag har lärt mig en sak.Jag har lärt mig hur min kärlek till dig känns.Den är oförstörsbar. Som en virvlande storm glider mitt mörker över bron.Jag faller. Men jag tror jag sakta börjar se en kontur. Både armar och ben.Det är du.Vi möts igen, i himlen. Jag skulle vakna mitt inatten, och låta mina andetag vandra in i en främmande stad.Jag skulle andas i det tomrum som blev över om du lämnar mig nu. Clara serra jansson.Jag älskar dig över hela mitt hjärta.Jag kan inte leva utan dig.Du ger mig orken.Jag skulle göra allt för dig.Skydda dig.Älska dig. Men nu tinnar jag bort, med tårarna ner för kinden. Jag tänker aldrig lämna dig.
Jag skulle vakna mitt i natten med tårar in i själen
Jag skulle inte ha så bråtom att ta mitt liv.
Jag skulle inte le om du lämnade mig nu.
Jag skulle sitta på en bro, kolla ut över vattnet.
Jag skulle unna mig av att drömma , mina läppar emot dina.
Jag skulle ha dig som sista tanke.
Sen blir det svart.
När jag ligger här och tänker på kvällen.
Allt går upp för mig.
Du och jag är gjorda förvarandra.
Precis som natt och dag.
Men nu ligger jag här med tårarna ´som flödar ner för kinden.
Klunkar spriten.
Får ångest och panik.
Aldrig mått så här.
Du har fått mig att skina i dom svåraste stunderna, vart är du nu?
Skulle du fortfarande minnas mig om jag försvann?
Kan du svara nu?
Trött på allt gråt, men kan inte överge dig.
Du har tagit över mitt hjärta.
Medans natten faller, mellan skogar och städer.
Så vet jag nu vad som händer.
Gud har prövat min styrka och testat min moral.
Han har sänt ner denna ängel.
Ängeln, som lyckats få en förbjuden kärlek.
Vi skulle klara vad som helst.
Skulle aldrig säga nej.
Och alldeles nyss fick jag höra mig själv skratta på samma gång som gråt.
Jag fick se dig skriva.
Att du älskar mig.
Fyra ögon en natt.
Två munnar en natt.
Vi skulle klara vad som helst, skulle aldrig säga nej.
Vad du skulle anförtro hos mig, skulle jag anförtro hos dig.
Kan jag få slut på detta liv?
Du är den enda kärleken för mig!
Jag är så trött på alla sms och meddelanden.
Jag vill ha dig här på riktigt.
Jag har knappast lärt mig nåt sen sist.
Men dina ord ligger och gnager dag för dag.
Jag tror att ja sakta börjar se en kontur.
Och inatt föll snön försikigt ner för himlen, tänkte på min kärlek till dig.
Snön faller sakta, och samlas på marken.
Det kommer bara mer och mer.
Men allt tinnar iväg tillsammas.
Jag har knappast lärt mig hur du fungerar på långa vägar.
Men jag har lärt mig en sak.
Jag har lärt mig hur min kärlek till dig känns.
Den är oförstörsbar.
Som en virvlande storm glider mitt mörker över bron.
Jag faller.
Men jag tror jag sakta börjar se en kontur.
Både armar och ben.
Det är du.
Vi möts igen, i himlen.
Jag skulle vakna mitt inatten, och låta mina andetag vandra in i en främmande stad.
Jag skulle andas i det tomrum som blev över om du lämnar mig nu.
Clara serra jansson.
Jag älskar dig över hela mitt hjärta.
Jag kan inte leva utan dig.
Du ger mig orken.
Jag skulle göra allt för dig.
Skydda dig.
Älska dig.
Men nu tinnar jag bort, med tårarna ner för kinden.
Jag tänker aldrig lämna dig.
Annons
Comment the photo
Anonymous
Thu 10 Feb 2011 19:08
hemming <3
Anonymous
Thu 10 Feb 2011 18:49
gulligt!
23 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/h3mm1ng/484406411/
Visa toppen
Show footer