December
Monday 16 February 2009 photo 2/3
|
jag gjorde allt för dig... allt! men det dög tygligen inte. hur kunde du vara så jävla dum i huvet. Jag hade aldrig kunnat ana någonting som det här. jag förstår bara inte. Jag visade dig kärlek varje dag, gav dig allt. fanns alltid där för dig när du behövde mig. Sårade dig aldrig. Förlät första gången du sårade mig, du lovade på allt på denna jord att aldrig mer såra mig, men vad händer en månad efter, du sviker mig totalt och trycker ner mig till botten. du sjunker ännu lägre, har aldrig vart med om detta. nu vet jag hur det känns, och kommer aldrig släppa någon så långt in i min kropp och själ som jag lät dig komma. aldrig, jag bli bara sviken. vad är det då för mening, med att bygga upp allting igen, om det ändå bara rasar och sviker ..... jag älskar dig så jävla mycket, du var mitt allt! mitt solsken, mitt liv, min själ. jag berättade det för dig tusen gånger, du sa ännu mer fina saker till mig, men du bara ljög mig rakt upp i ansiktet och sa att du inte hade varit otrogen, att du ALDRIG skulle vara det, men ändå visste du vad du hade gjort, men du sket i att säga det. Du blundade för verkligheten och lät mig ta all skit. nu sitter vi här, och går varsin väg förtillfället. jag vill inte lämna dig, det var det svåraste jag gjort i mitt liv. Men jag vet inte längre, en gång otrogen, alltid otrogen.. Jag tänker på dig hela tiden, vill inte släppa dig. jag önskar allting kunde vara som det en gång varit, UTAN SVEK OCH TÅRAR, UTAN FALSKA ORD OCH LÖFTEN SOM BRYTS. kommer det någonsin kunna bli så rasmus ? hur fan ska du kunna bevisa det för mig, när jag inte längre kan tro på vad du säger, jag kan inte tro på dig längre, dina ord betyder ingenting. förstår inte hur du tänker. du hade mig, du låg med henne en dag efter vi träffats, träffade mig en dag efter du vart med henne. fyfan alltså. hur kan man sjunka så lågt när man säger att man älskar någon så mycket ?! jag går och lägger mig gråtandes, vaknar gråtandes och vaknar gråtandes. jag vill bara ha allting som det var förut, ha dig tillbaka som du va förut. men jag kommer aldrig mer lita på dig, det funkar inte, du har besviat det nu, så jävla hårt. jag älskar dig ändå, hur kan jag göra det igentligen? finns inget svar på den frågan. har aldrig blivigt så sårad, som jag blivigt nu. det finns inte ord som beskriver hur ledsen och krossad jag är inom mig. Hur dålig och oduglig man känner sig. jag hoppas att tiden läker sina sår... men man vet aldrig, från och med nu ska jag försöka ta en dag i taget. jag älskar er mina vänner + mamma och pappa. vafan hade jag gjort utan er!?
Comment the photo
20 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/hejbellaa/332505558/
Visa toppen
Show footer