June
Saturday 8 January 2011 photo 1/1
|
Hoppas du blev lika glad som jag blev när jag öppnade dörren till dig. Dina ögon var stora och mörka, mörka av nyfikenhet. Du buffade på mig med din varma mule, jag strök min hand över ditt huvud och sa något till dig med en lugnande ton. Du såg mig rakt in i ögonen, som om du förstod vad jag sa. Sedan smög vi ut ur stallet, regnet smattrade på min jacka. Du gick lugnt vid min sida, brydde dig inte om regnet. Det var som att du bara tittade på mig, glad över att jag var tillbaka.
Banan var lerig och du tvekade vid ingången. Men så fort jag var inne, var du hack i häl. Du buffade på mig, hårdare denna gång. Så jag slet av dig grimman och du sprang iväg. Du sprang inte långt, bara hoppade nån meter. Sedan vände du dig mot mig igen, förvånad över att jag stod kvar i mitten av den leriga banan. Än så länge regnade det bara lite, som om det duggade. Sedan började vi jobba. Du sprang i cirklar runtomkring mig, leran smattrade upp på din mage och benen blev bruna och smuttsiga. Jag själv hade lyckats hålla mig ren, förutom vänstra byxbenet som var nedstänkt av lera. Du sprang och hoppade, så mycket liv det fanns i din lilla kropp. Hur du gick från ponny till häst på ett ögonblick, hur spänningen gnistrade i dina ögon när du reste dig på bakbenen.
Jag var genomvåt av spöregnet, du var lika våt som jag och båda var leriga. Ständigt hade du ögonkontakt med mig, så fort jag stampade i marken tog du ett hopp och sparkade med bakbenen mot mig, bara någon meter från att träffa mig. Leran träffade på mitt ansikte som hårda nålar. Det var som om du visste precis vart du skulle sparka för att inte träffa mig. Och när du kom för nära sköt du in bakbenen igen och hoppade på alla fyra. Jag såg att du tänkte sparka men ångrade dig. Så vacker du var när du sprang där i regnet, öronen frammåt och frustande sprang du runt mig.
Vi sprang inte bara runt cirklar, eller hur? Du gick över världens läskigaste flod med forsande vatten ... Att du alltid ska vara så fjompig vid små sprickor i marken. När vi kom in i stallet igen skrattade stallpojken åt mig, och pekade på mitt ansikte. Jag kände hur leran började torka och blev till sandkorn som jag sedan kunde borsta bort. Vi kom in i boxen igen, och du la ditt huvud mot min arm och stod så, länge. Jag kramde dig och gav dig en puss på mulen sedan ruskade jag dig i luggen så att du vaknade till igen. Du gav mig den där blicken igen, då dina ögon är så djupa att man kunde tro att du var en ängel. Men för mig är du en ängel, min egen älskade ängel.
Annons
Comment the photo
Anonymous
Sun 9 Jan 2011 15:55
va söt text !!! <3 hur bra som heslt!!
Anonymous
Sat 8 Jan 2011 20:20
så fin text! precis som alla dina andra ;) <3
11 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/hanjac95/482039500/
Visa toppen
Show footer