Friday 17 April 2009 photo 5/5
|
Det är så länge sen.. men om jag ska vara riktigt ärlig känns det som om det vore igår.
Tiden går så snabbt, men det gör den ju om man har roligt?
Men man kan inte påstå att det alltid varit roligt. Men när jag tittar på alla bilder så kan jag inte låta bli att skratta.. Fan, alla kvällar, alla fester, alla dagar.. Allt. När man tänker efter var det så jävla värt det!
och jag lovar, om jag kunde vrida tillbaka tiden hade jag gjort precis samma sak.
För jag ångrar ingenting som hänt eller som jag gjort. Även om ni tycker att jag borde.
Jag kanske inte har levt mitt liv som jag borde, men jag har levt det som jag har velat!
Och jag tänker fortsätta så..
Men jag vet inte vad som kmr hända efter nian, kommer vi fortfarande skratta med varandra som innan? Kommer vi kunna snacka om precis allt som vi alltid gjort?
Det enda jag är rädd för just nu, är att vi kommer glömma.
Trots allt kommer vi gå åt olika håll, vi kommer inte ha varandra där varenda dag, så som vi är vana vid.
När man kommer in i klassrummet kommer inte det första man hör vara Razmus som håller på o gapa, och Mimmi och Jennifer som småtjabbar i ett hörn och skriker åt alla möjliga håll. Inte bli störd en halvtimme in i lektionen av att Dardan äntligen orkat sej upp.. Ingen Robin som små retas, ingen Jonatan som alltid sitter bredvid och skrattar tillsammans med mig. Inga Martin, Oscar och Rickard som ska retas genom att öppna fönsterna fastän det är svinkallt i klassrummet.
Fan va jag kommer sakna allt detta.
Tiden går så snabbt, men det gör den ju om man har roligt?
Men man kan inte påstå att det alltid varit roligt. Men när jag tittar på alla bilder så kan jag inte låta bli att skratta.. Fan, alla kvällar, alla fester, alla dagar.. Allt. När man tänker efter var det så jävla värt det!
och jag lovar, om jag kunde vrida tillbaka tiden hade jag gjort precis samma sak.
För jag ångrar ingenting som hänt eller som jag gjort. Även om ni tycker att jag borde.
Jag kanske inte har levt mitt liv som jag borde, men jag har levt det som jag har velat!
Och jag tänker fortsätta så..
Men jag vet inte vad som kmr hända efter nian, kommer vi fortfarande skratta med varandra som innan? Kommer vi kunna snacka om precis allt som vi alltid gjort?
Det enda jag är rädd för just nu, är att vi kommer glömma.
Trots allt kommer vi gå åt olika håll, vi kommer inte ha varandra där varenda dag, så som vi är vana vid.
När man kommer in i klassrummet kommer inte det första man hör vara Razmus som håller på o gapa, och Mimmi och Jennifer som småtjabbar i ett hörn och skriker åt alla möjliga håll. Inte bli störd en halvtimme in i lektionen av att Dardan äntligen orkat sej upp.. Ingen Robin som små retas, ingen Jonatan som alltid sitter bredvid och skrattar tillsammans med mig. Inga Martin, Oscar och Rickard som ska retas genom att öppna fönsterna fastän det är svinkallt i klassrummet.
Fan va jag kommer sakna allt detta.
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/happiineess/356972294/