Saturday 11 April 2009 photo 7/7
|
Påväg hem till morsan såg jag en tant som satt på en parkbänk i en busskur som undrade om jag kunde ringa polisen. Jag blev lite chockad och gick närmare. Hon berättade då att hennes ben krampade en aning och att hon inte riktigt kunde komma upp. Förvirrat ringde jag polisen och berättade om den här kvinnan som hade krampande ben. Tydligen bodde hon på ett slags hem och brukade gå runt men på något vis hade hon tagit fel bussar ett par gånger. Tanten hade haft någon slags hjärntumör tidigare och även legat medvetslös, dessutom var hon blind på ena ögat.
Jag förklarade allting för polisen som då kopplade mig till ambulans och jag berättade läget där också och sedan blev det en massa omkopplingar som förvirrade mig totalt. Jag fick prata med flera poliser och tvingades berätta det hela och försöka beskriva var jag befann mig. Till sist fick jag veta att en bil skulle skickas och att de skulle ringa på nytt. Det började bli sent, folk kom och gick, till sist dök det upp två män som erbjöd sig att ringa taxi och jag förklarade läget för dem...sedan ringde polisen och berättade att bilen skulle skickas så jag bad dem att avboka taxin. Männen åkte med nästa buss och kvar blev jag med tanten för att vänta på bilen.
Det blev allt senare och kallare, tanten gnällde och sa att hon inte orkade mer och att jag borde ringa ambulans. Jag blev lätt irriterad och en smula rädd för att ingenting hände så jag ringde på nytt. Återigen förklarade jag läget och blev omkopplad till en ambulansman som ville prata med tanten. Sedan sa ambulansmannen att han skulle ringa så fort han fått besked. Mer dyrbar tid gick åt och oron blev större. Till sist såg jag en polisbil som svängde uppför en väg för att sedan åka till en annan där den stannade. Då rusade jag dit och förklarade allting, poliserna som satt i bilen hade tydligen blivit varslade om det hela och till sist åkte de iväg med tanten...
Jag fick gå hem...
Jag förklarade allting för polisen som då kopplade mig till ambulans och jag berättade läget där också och sedan blev det en massa omkopplingar som förvirrade mig totalt. Jag fick prata med flera poliser och tvingades berätta det hela och försöka beskriva var jag befann mig. Till sist fick jag veta att en bil skulle skickas och att de skulle ringa på nytt. Det började bli sent, folk kom och gick, till sist dök det upp två män som erbjöd sig att ringa taxi och jag förklarade läget för dem...sedan ringde polisen och berättade att bilen skulle skickas så jag bad dem att avboka taxin. Männen åkte med nästa buss och kvar blev jag med tanten för att vänta på bilen.
Det blev allt senare och kallare, tanten gnällde och sa att hon inte orkade mer och att jag borde ringa ambulans. Jag blev lätt irriterad och en smula rädd för att ingenting hände så jag ringde på nytt. Återigen förklarade jag läget och blev omkopplad till en ambulansman som ville prata med tanten. Sedan sa ambulansmannen att han skulle ringa så fort han fått besked. Mer dyrbar tid gick åt och oron blev större. Till sist såg jag en polisbil som svängde uppför en väg för att sedan åka till en annan där den stannade. Då rusade jag dit och förklarade allting, poliserna som satt i bilen hade tydligen blivit varslade om det hela och till sist åkte de iväg med tanten...
Jag fick gå hem...
Comment the photo
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/hattmakerskan/355892290/