torsdag 23 april 2009 bild 5/5
![]() ![]() ![]() |
Lillebror Al ville att jag skulle skriva ett rollspel med FMA O_o...för...öh ett bra tag sedan. Jag kände för att lägga upp det ^_^. Den är lite underlig...med tanke på att Al i rollspelet inte är en rustning, ändå har deras morsa dött och Ed är "En hund av militären."
Don't call me a shrimp! säger:
Kudden kändes mjukare än vanligt, konstaterade den korthårige, blonde tonåringen som stirrade upp i taket. Skuggorna rörde sig lätt i taket, på grund av blåsten som ven där ute. Det stora fönstret släppte in månens milda ljus men också skrämmande skuggor. Som liten hade han alltid tyckt att mörkret var skrämmande. Spöken...vampyrer och gengångare var de saker som han brukade tänka på. Han lade arm
Don't call me a shrimp! säger:
armarna om midjan och vände blicken till den andra sängen där en annan blondin låg. Fridfullt sovande med lätt öppen mun. Håret utsläppt och både armar och ben utsträckta. Ögonen var slutna och man kunde se att bröstkorgen hävdes för att sedan sänkas. Försiktigt satte han sig upp för att grandska den andre. De där dragen som han alltid hade tyckt om. Det barnsliga ansiktet som gjorde att han såg y
Don't call me a shrimp! säger:
yngre ut än vad han i själva verket var. Ett lätt leende lekte på läpparna då han fick höra en snarkning från den sovande tonåringen. Ibland undrade han lätt hur det kunde komma sig att den långhårige var äldre. Till beteendet var det snarare han själv som var den mer mogne. Ytterst försiktigt tassade han ner på det kalla golvet och gick de väldigt få stegen fram till den andra sängen. Ett lätt m
Don't call me a shrimp! säger:
mummel fick honom att stelna till och stirra på honom. Läpparna rörde sig lätt men i övrigt låg tonåringen alldeles stilla. Det kändes som om en evighet gick innan han vågade krypa upp i sängen. Inte för att han var rädd för mörkret, inte för att han behövde tröst...Han ville bara vara nära honom. Kanske röra vid honom...trots allt var det ingenting man gjorde under dagtid. På natten däremot, då v
Don't call me a shrimp! säger:
var det en annan femma. Då kom det inga konstiga blickar eller frågor. I tystnaden kunde han njuta av att betrakta honom hur länge som helst. Egentligen visste han att det var fel, helt tabu men de hade brutit mot andra saker också...Minnen blixtrade förbi. Den dagen de hade försökt med att återuppliva henne...Deras mamma. "Bror...det hade kunnat bli annorlunda..." viskade han såpass lågt att det
Don't call me a shrimp! säger:
inte skulle väcka den andre. Ytterst försiktigt lät han en mjuk kyss placeras på den andres kind. Mer vågade han inte riktigt eftersom ett grymtande ljud kom från den andre. "Al...kalla mig inte kort..." osäkert satt han helt still och betraktade honom. Var han vaken? Nej...det kunde han väl ändå inte vara? Då skulle han nog reagerat på kyssen. Han svalde försiktigt och skulle precis till att kliv
Don't call me a shrimp! säger:
kliva ur sängen då en hand grep tag i hans handled. Chockat stirrade han på blondinen som nu hade vidöppna ögon men de tycktes ändå inte se honom. "Vad sa du?" utbrast blondinen. Als hjärta hoppade över ett par slag innan det ökade takten. "Bror?" pep han fram och såg på handen som höll hårt om handleden. Vad skulle han göra? "Älsk...älskar du mig?" Det kändes som Als ögon skulle poppa ut ur sina
Don't call me a shrimp! säger:
hålor vid kommentaren. Edward sov...Edward sov...Det var så uppenbart att han sov. Fler konstiga grymtningar innan greppet lossades och blondinen vände sig om. Lätt förvirrad och nyfiken stod han kvar och såg på den andre. Det sades att man inte kunde ljuga om man talade i sömnen...Skulle han kanske? Återigen gick han fram till sängen men den här gången böjde han sig framåt, tätt intill Eds öra oc
Don't call me a shrimp! säger:
och viskade lågt. "Älskar du din lillebror?" Först var det bara ett otydligt mummel som inte riktigt gick att tyda men sedan hördes ett. "Mmmm..." Al svalde lätt och viskade ännu en gång. "Mest av allt i världen?" Det kändes som om hans hjärta skulle vinna i ett race, dess hastighet gjorde honom en aning orolig. Tänk om hans äldre bror skulle höra hjärtslagen. "Mer än Roy..." Kommentaren fick hono
Don't call me a shrimp! säger:
honom att rynka pannan. Mer än Roy? Vad innebar det egentligen? "Vad menar du med det!?" utbrast han högre än vad det egentligen var tänkt och då orden väl hade flugit ut såg han hur den andre rörde sig. "mmff...Al...vad skriker du för?" Då han insåg att Ed var vaken grep han tag om den andre och vände emot sig. "Vad menar du med att du tycker mer om mig än Roy?!" sa han med en nästan anklagande rröst, som om den andre hade varit otrogen. Rösten skälvde lätt och han svalde flera gånger medan han såg på den nyvakne blondinen som förvirrat såg tillbaka på honom. "Al...?" sa han frågande med en trött röst.Pulsen steg i samma takt som avundsjukan. Det var fel...varför...varför? Tårarna brände i ögonen. Varför skulle hans bror falla för en gubbe på trettio årig gubbe? "Vad vidrigt...du...du.."
Don't call me a shrimp! säger:
Han kunde inte riktigt sätta ord på det han kände. Bara tanken på att den äldre brodern lät den svarthårige militären röra vid honom...På det sättet. På det sätt som han själv ville göra. Förvirringen blev allt större hos Edward. Det var något som han hade missat och Alphonse gav inte speciellt många ledtrådar. Vad hade hänt? Vem hade gjort vad och vad blev han anklagad för egentligen? "Al...vad p
Elricest <3 säger:
(*läsa*
Don't call me a shrimp! säger:
pratar du om egentligen?"utbrast han och tog bort händerna som hade gripit tag om axlarna. "Har du varit med Roy!?" utbrast den korthårige tonåringen högt medan tårarna hotade med att svämma över. Han backade undan som om han var rädd för den andre. Frågan fick den långhårige att rycka till och ögonen blev enorma. Fyllda av förvåning vid anklagelsen. Hur? Ed tog sig ur sängen och gick mot honom. "
Don't call me a shrimp! säger:
"Varför undrar du? Vad har du med det att göra?" frågade han misstänksamt vilket fick den yngre brodern att backa undan ännu mer. Ögonen var fyllda av besvikelse, skräck men också en slags skam. "Så...så du erkänner? Har ni...gjort...det där!?" utbrast han med en röst som visade hur äckligt han tyckte det var. Trots allt verkade det som om hans älskade bror hade...varit med en annan man. En som b
Elricest <3 säger:
(*krama dig* man borde göra en episod av detta *drömma*)
Don't call me a shrimp! säger:
brukade håna och komma med sarkastiska kommentarer. Roy Mustang...som säkert var mer erfaren vad det gällde den sexuella biten. Ed kanske gillade äldre män som var längre och mörkhåriga. Isåfall hade han säkert ingen chans...Dessutom var det bröder vilket gjorde det hela ännu värre. "A...Al...?" Kinderna kokade vid kommentaren. Dels för att han kände sig lätt generad men också för att hans lillebr
Elricest <3 säger:
(i gtg O.O
Don't call me a shrimp! säger:
lillebror anklagade honom, som om han var en brottsling. Sedan när hade de gift sig egentligen? "Kan du hålla käften!" språket fick Edward att rycka till, stirra på sin lillebror som om någon hade kapat av hans huvud. Den andre tonåringen stod med knutna nävar, blicken i golvet och rinnande tårar som flödade ut ur ögonen.
Don't call me a shrimp! säger:
Kommentera bilden
Historen är annars såååå bra 8D
SUGOI<3<3<3 LOVE IT <3^^

6 kommentarer på denna bild
Direktlänk:
http://dayviews.com/hattmakerskan/359280334/