Under mitt liv av strävan om att finna den sanna kärleken, har jag ej funnit.

Vart jag än går, var jag än befinner mig, så ser jag kärleksfulla par hand i hand.

Man får en längtan, att finna den sanna kärleken.

Jag som alla andra träffar på rätt människor vid fel tidpunkt.

Dom säger ord som är mer än bara ord, ord som får min själ att gnista, som ger mig lycka, som ger mig hopp och tro på kärleken.

Men i slutändan leder deras ord till mitt fall. Jag faller av sorg och hat. Vad görs av mig för att förtjäna denna sorg? Jag står vid hans sida, från dag till natt. Han var som en stjärna, men även stjärnor kan slockna.

Av sorg och hat, vandrade jag iväg. Min längtan blev allt större ju mer jag undvek den. Längtan att finna mitt månsken, en ängel som har bosatt sig på vår jord.

Jag vet för i min dröm där ser jag honom, jag sträcker min hand mot hans kind och ser det leende som fick min själ att flöda i all tid och rum. En obeskrivlig känsla som gav mig hopp och tro om den sanna kärleken.

Du är som vinden, svår att se, men lätt att känna.
Din röst ger mig lycka som fåglar sjungande i de blå.
Ditt leende får mig att sväva på lätta vingar genom den eviga rymden.

Du är en man av stål, obemästrad och svårutkomlig. Se på mig, ta på mig, njut med mig. Gör mig fri, från all hat och ilska som människor har gett mig under mitt liv, och lova att du inte göra desamma.

Annons

Bilden saknar taggar

november 2010