May
Saturday 5 July 2008 photo 2/2
|
Jag är inte smart. Jag är inte speciellt snabbtänkt och har aldrig några smarta lösningar eller brilljanta idéer. Jag är inte en skönhet, jag får inte flickorna att flokas eller kameror att knäppa. Jag är inte någon du kommer minnas, jag är inte han som satt kvar i minnet och jag är inte den som vars namn alltid kommer ligga på tugnspetsen.
Men jag är den som får dig att tänka efter. Jag är den som finns där om blott en dryg minut i ditt liv och ber dig att tänka om tanken, men med ett annat motiv. Jag är den som alltid har ett skämt för att lyfta upp situationen. Jag är den som lyssnar och svarar från djupet av mitt hjärta med en passion som jag har fått från allt jag själv upplevt. Jag är där för dig och ber dig inte om något annat än att låta mig hjälpa dig. Jag är den som mår dåligt av synen hos en ledsen människa. Du tar min hjälp, tackar artigt och tar ett nytt tag, och går.. Jag står kvar i backspegeln och leer med en tår i ögat. Sätter mig ner och nynnar på en låt och undrar.
"Finns det någon som uppskatta mig nog att stanna kvar? Finns det någon som såg att jag tar del i andras problem så jag kan slippa mina egna? Är det någon som vill höra min historia?"
Grubblande tar jag ett tyst andetag och kväver tankarna som går tomgång i mitt huvud. Jag är inte mycket, men jag är den som finns här. Jag är den som kommer finnas breve dig när det väl gäller och kämpa för allt med egna personliga ord formade inte i munnen utan långt ner i halsen, ända ner från magen. Jag är den som kommer svälja min stora feghet och göra mitt bästa. För dig vill jag. Det är detta som jag finner som jag, detta är mig. Jag är inte snygg, stark, charismatisk, smart, välklädd eller modeformad. Men jag är jag i ett nötskal. Jag kommer finnas där för den som söker mig, men jag flyr snart min kos. Jag vill hitta mitt hem, och den plats som känns rätt för mig. Den plats där jag inte bara är en lyssnande vän, utan en viktig del i någons liv. Där jag har en större roll än msn-kontakt som alltid har lyssnat och försökt hjälpa. En plats där jag ser naturen leka fritt i skönhet och där jag är anorlunda. Ta mig dit eller jag kommer söka världens alla hörn efter den. Jag vill ha en anledning att bli ihågkommen. Jag vill att någon ska ha något minne av mig när jag dör, och kanske känna sorg och saknad att jag inte längre är vid liv. Någon som hittat en bok med mina tankar och upplevelser och kanske undrar hur jag var istället för att förvara den boken på vinden i en låda full med damm. Det här är en liten del av vad jag tänker på, mina drömmar och min verklighet.
För er alla som kommer komma in i mitt liv, välkomna.
För er alla som låtit mig spela ut min roll i eran historia, tack för vår tid och för att jag fick vara med er. Hoppas och kanske så finns jag med som statist i grundhistorian om erat liv och i eran historia som ni återberättar för barn och barnbarn. När jag bara har tid för en sista tanke innan jag spelat ut min roll, var säkra på att ni kommer finnas med i den.
Jag har väl inte förlist för mycket av er tid om ni orkade läsa ända hit? :)
Men jag är den som får dig att tänka efter. Jag är den som finns där om blott en dryg minut i ditt liv och ber dig att tänka om tanken, men med ett annat motiv. Jag är den som alltid har ett skämt för att lyfta upp situationen. Jag är den som lyssnar och svarar från djupet av mitt hjärta med en passion som jag har fått från allt jag själv upplevt. Jag är där för dig och ber dig inte om något annat än att låta mig hjälpa dig. Jag är den som mår dåligt av synen hos en ledsen människa. Du tar min hjälp, tackar artigt och tar ett nytt tag, och går.. Jag står kvar i backspegeln och leer med en tår i ögat. Sätter mig ner och nynnar på en låt och undrar.
"Finns det någon som uppskatta mig nog att stanna kvar? Finns det någon som såg att jag tar del i andras problem så jag kan slippa mina egna? Är det någon som vill höra min historia?"
Grubblande tar jag ett tyst andetag och kväver tankarna som går tomgång i mitt huvud. Jag är inte mycket, men jag är den som finns här. Jag är den som kommer finnas breve dig när det väl gäller och kämpa för allt med egna personliga ord formade inte i munnen utan långt ner i halsen, ända ner från magen. Jag är den som kommer svälja min stora feghet och göra mitt bästa. För dig vill jag. Det är detta som jag finner som jag, detta är mig. Jag är inte snygg, stark, charismatisk, smart, välklädd eller modeformad. Men jag är jag i ett nötskal. Jag kommer finnas där för den som söker mig, men jag flyr snart min kos. Jag vill hitta mitt hem, och den plats som känns rätt för mig. Den plats där jag inte bara är en lyssnande vän, utan en viktig del i någons liv. Där jag har en större roll än msn-kontakt som alltid har lyssnat och försökt hjälpa. En plats där jag ser naturen leka fritt i skönhet och där jag är anorlunda. Ta mig dit eller jag kommer söka världens alla hörn efter den. Jag vill ha en anledning att bli ihågkommen. Jag vill att någon ska ha något minne av mig när jag dör, och kanske känna sorg och saknad att jag inte längre är vid liv. Någon som hittat en bok med mina tankar och upplevelser och kanske undrar hur jag var istället för att förvara den boken på vinden i en låda full med damm. Det här är en liten del av vad jag tänker på, mina drömmar och min verklighet.
För er alla som kommer komma in i mitt liv, välkomna.
För er alla som låtit mig spela ut min roll i eran historia, tack för vår tid och för att jag fick vara med er. Hoppas och kanske så finns jag med som statist i grundhistorian om erat liv och i eran historia som ni återberättar för barn och barnbarn. När jag bara har tid för en sista tanke innan jag spelat ut min roll, var säkra på att ni kommer finnas med i den.
Jag har väl inte förlist för mycket av er tid om ni orkade läsa ända hit? :)
Visa toppen
Show footer