Tuesday 11 November 2008 photo 1/1
|
Kedjan hänger runt min hals med ett hjärta i blått. I blått, inte rött. Det är den blåa flamman i elden som är den starkare, den hetare, mer passionerande flamman.
Det röda täcker det mesta av lågan, det är den dominerande flamman. Det röda är det normala. Den brinner på ett ställe för att ena stunden brinna någon annanstans. Den är opålitlig i det att man inte kan förutse vart den kommer stanna eller vara.
Men längst in, nästan som osynligt, längst in finns det som är äkta, den som är sann och den som är speciell. Den riktiga glöden och anledningen bakom gnistan. Den finns alltid där och försvinner aldrig. Den brinner in i slutet, den dör först när elden är över, den är elden.. Min kejda har ett hjärta i blått, för det som hjärtat representerar är vad jag kallar en blå eld, min blåa eld som brinner djupt inom mig för den flickan som en dag för länge sedan tände min eld. Som lyste upp i mörktet, hon som värmde min kropp. Du säger att mina hjärtslag är kraftiga, att dom så lätt känns om man lägger en hand på mitt bröst. Dom hjärtslagen är dina och dom slår och dunkar i ljuset, värmen och hettan av min blåa flamma, av din blåa flamma..
Jag kanske inte alltid är den bästa jag kan vara, jag kanske inte alltid lever upp till min potential men jag avgudar dig i alla dina stadium och situationer, du och mina känslor för dig är äkta och den flammen brinner inte ut förens jag har gjort detsamma och elden inom mig är släkt föralltid.
Jag älskar verkligen dig, maria nilsson<3
Det röda täcker det mesta av lågan, det är den dominerande flamman. Det röda är det normala. Den brinner på ett ställe för att ena stunden brinna någon annanstans. Den är opålitlig i det att man inte kan förutse vart den kommer stanna eller vara.
Men längst in, nästan som osynligt, längst in finns det som är äkta, den som är sann och den som är speciell. Den riktiga glöden och anledningen bakom gnistan. Den finns alltid där och försvinner aldrig. Den brinner in i slutet, den dör först när elden är över, den är elden.. Min kejda har ett hjärta i blått, för det som hjärtat representerar är vad jag kallar en blå eld, min blåa eld som brinner djupt inom mig för den flickan som en dag för länge sedan tände min eld. Som lyste upp i mörktet, hon som värmde min kropp. Du säger att mina hjärtslag är kraftiga, att dom så lätt känns om man lägger en hand på mitt bröst. Dom hjärtslagen är dina och dom slår och dunkar i ljuset, värmen och hettan av min blåa flamma, av din blåa flamma..
Jag kanske inte alltid är den bästa jag kan vara, jag kanske inte alltid lever upp till min potential men jag avgudar dig i alla dina stadium och situationer, du och mina känslor för dig är äkta och den flammen brinner inte ut förens jag har gjort detsamma och elden inom mig är släkt föralltid.
Jag älskar verkligen dig, maria nilsson<3