Sunday 16 November 2008 photo 1/3
|
Sunday 16 November 2008 photo 1/3
|
Falloutbloggen
Knäckskitande
Karaktär: Sam Skeyti, lätt uttråkad hjälte, snart pacifist.
Speltid: 37 timmar, 8 minuter, 2 sekunder
Plats: Utanför Tenpenny Tower
Ute på en lugn och fin nattpromenad, turistandes lite ställen jag misstänker att jag missat på kartan. Skiter i Tenpenny Tower, dom verkar alldeles för stroppiga för min smak, kanske får nått uppdrag som tar mig dit in nån vacker dag. Men tills dess, icke. Nåväl, efter att ha kollat upp Warrington Station (som är väldigt väldigt väldigt låst),förbreder jag mig på att lunka vidare. Rätt lugnt hitills inatt, bara en liten bloatfly som ville leka. Han fick leka med en järnvägspik från min rail rifle. Sådeså.
Ett plötsligt frustande bakom mig drar min uppmärksamhet. Nånting stort men tyst är väldigt väldigt nära. Yao gai's, dom muterade björnarna, frustar så mycket att man hör dom från en kilometer bort, men det här var.. en deathclaw. Wow. Mina nemesisninjor. Han måste ha bott i klipporna söder om mig, sett mig, sen smygit på mig i en helt död vinkel. Jag stod ju för fasiken öppen på en slätt. I ren och skär panik börjar jag smattra mot den med min assault rifle... den står kvar efter att jag prickat alla VATS-skott i huvudet... försöker backa bakåt samtidigt som jag laddar om... Icke! Backar in i en soptunna, och dödsklon får leka fritt med mig. Lyckas få ner aset med typ ingenting kvar i hälsa. Fan fan fan. Önskar jag hade en troféhylla i mitt hem. Då skulle jag döpt honom till Bert.
FAN TA DIG BERT!