Tuesday 15 July 2014 photo 1/1
|
Det där med självrespekt är en intressant sak.
Det fanns ett tillfälle i livet när jag älskade mig själv
Men när jag kämpat så hårt för att få min tillvaro att fungera.
så hårt att jag inte längre kunde stå upp på benen med min egna fysiska styrka
det var där jag förlorade min egna självrespekt och började granska mig ur ett kritiskt perspektiv. det var då den kom min utmantningsdepression
Jag började känna att jag bara var värdefull om jag var vacker och om jag lyckades i livet. Jag kan se hur vacker jag var då nu men kraven blev till ett monster som åt upp mig, all själv kritik och det skrikande i själen som fick mig att kämpa för att orka leva mitt liv ledde till att jag spendera hela förra sommaren sovandes så att jag kunde slippa äta, så att jag kunde bli älskad igen och lycklig.
Det tråkigaste av allt är att jag ser att det är likadant för så många andra, att vårt yttre är det som värderar oss. Så vart finner vi meningsfullheten?
jag har aldrig riktigt känt att jag hittade tillbaka för att självföraktet är ett sådant stort träsk att det äter upp oss.
Idag har jag förlorat min meningsfullhet och min självrespekt på grund av de senaste stormarna och allt jag kan göra är att fortsätta kämpa
största delen av tiden känner jag mig ensam, vilket jag anklagar mig själv för.
Största delen av tiden anklagar jag mig själv för att jag inte står upp för mig själv tillräckligt mycket och för att jag gör mig själv så liten.
Men att tycka synd om sig själv löser inga problem den perfekta balansen är en kombination av självförakt och självkärlek för att vi skall bli optimala i våra egna ögon enligt våra personliga krav, de krav som lever i samhälls-normen och för att vi ska orka leva med oss själva.
Det är så lätt att tippa över men många gånger tror jag vi måste låta våran snälla röst överrösta vår negativa.
Idag har jag förlorat min meningsfullhet och min självrespekt på grund av de senaste stormarna och allt jag kan göra är att fortsätta kämpa
största delen av tiden känner jag mig ensam, vilket jag anklagar mig själv för.
Största delen av tiden anklagar jag mig själv för att jag inte står upp för mig själv tillräckligt mycket och för att jag gör mig själv så liten.
Men att tycka synd om sig själv löser inga problem den perfekta balansen är en kombination av självförakt och självkärlek för att vi skall bli optimala i våra egna ögon enligt våra personliga krav, de krav som lever i samhälls-normen och för att vi ska orka leva med oss själva.
Det är så lätt att tippa över men många gånger tror jag vi måste låta våran snälla röst överrösta vår negativa.
Annons
Comment the photo
manda Lindahl
Wed 16 Jul 2014 01:34
Åhh Sandra du är bara helt bäst!! blev så jädra glad när du skrev! jag saknar dig med facktist så vi borde ses någon dag ;)
Mom3ntz
Tue 15 Jul 2014 23:02
Så sjukt bra skrivet bästa Amanda!!c
Finns alltid här om du vill prata om något, dag som natt bästa du!!
Saknar dig!! <3
Finns alltid här om du vill prata om något, dag som natt bästa du!!
Saknar dig!! <3
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/hungriguggla/518451538/