Alla säger emot mig, vad jag tycker och hur jag ser på saker och ting. Jag får inte tycka det jag vill Utan att Någon säger emot mig eller rättar mig. Självklart är det ett fritt land, jag har rätt att tycka vad jag vill, men ibland så behöver inte andra bara säga emot mina ord, ständigt. Jag får sällan talan och uppmärksamheten, utan att någon pratar i munnen på mig. Så uppfattar i alla fall jag det. Ursäkta mitt egoistiska skrivryck, men jag kände att jag behövde skriva det. Hoppas att folk kan ta åt sig.

Kollar ni min blogg?
www.sursill.blogg.se

gumman då. jag känner igen mig i det du beskriver. jag hoppas att folk tar åt sig och försår vad du menar och inte går i försvar, för ingen ska behöva känna så som du känner!

jag tycker om dig vännen och jag ska göra allt för att jag inte ska göra så mot dig. jag hoppas att jag inte har gjort det..?

älskar dej <3

Melina då :).....det blir sådær för mej ibland med...fast det ær jag som BÖRJADE prata...jag tror att det bror på att vi ær så små...eller jag åtminstonde ;D <33

Skjut dom med gummisnoddar.

Ska börja läsa din blogg nu :). Klockrent namn :D

Tack  för erat stöd. SOM JAG HAR FÖRKLARAT börjar jag att prata MEN blir avbryten. ÄR DET RÄTT?!?! Tack så mycket.

Hm, håller med malin lite...pappas ord!

Det är likadant med mig känner oxå så, ärftligt! mams

Så vackra flickor ska bara vara tysta och se söta ut, kanske folk tänker....=) Nää, jag vet hur det är. Hade det problemet i min grupp, men nu är allt mycket bättre. Fast visst blir man le på det. KRAM

Men ditt svar, kanske de skulle bli bättre om du inte gjorde samma sak tillbaka då? bara en tanke...

Inte för att vara taskig.
Men du är ju rätt så bra på att avbryta och söka uppmärksamhet medan andra pratar, kanske därför du uppfattar det som att folk pratar i mun på dig..?