Saturday 22 March 2008 photo 2/2
|
Ingen vind kan blåsa omkull oss nu ohooh Dom kan kalla oss fula men aldrig för grå Och vi går hjärta mot hjärta mot solnedgången som vi har byggt med papper och med lim, och den här världen kan ingen ta ifrån oss Jag vet en pojke som är så blek, att han gör ont att titta på mager, kantig med höjda axlar och randig tröja och hår som inte sett sin gamla råttfärg på tusen år och han har en flicka, rultig och glad och så kär att hon nästan spricker Och hon skriker - Du är det sötaste som finns Och jag, jag älskar att du nästan ramlar omkull av minsta vindpust Men ingen vind kan blåsa omkull oss nu, dom kan kalla oss fula men aldrig för grå Och vi går hjärta mot hjärta mot solnedgången som vi har byggt med papper och med lim, och den här världen kan ingen ta ifrån oss Jag vet en flicka som är så lång, att hon kan röra vid stjärnorna men ändå går med krökt rygg och känner sig minst av alla För hon kallas flaggstång och gråter på platser så tysta och trånga Men ingen ser vad jag ser, hon är vacker som en ängel där hon dansar i sitt rum Till sånger om brustna hjärtan och drömmar gjorda av glas Oh, sötnos din kärlek kan dom aldrig plocka ner Men ingen vind kan blåsa omkull oss nu, dom kan kalla oss fula men aldrig för grå! Och vi går hjärta mot hjärta mot solnedgången som vi har byggt med papper och med lim, och den här världen kan ingen ta ifrån oss
Annons