Jag bevittnar skammens parad, Smärtan av skuld är återbetald.
Det är jävligt hopplöst!
Anklagelser och förnekelser
Hopplös...som en gud från en högre makt
Färglös...som en sten, fast och grå
Tomhet...från löften jag fick

icke troende...sedan vännen gick bakom min rygg
Gå på den tunna linjen av ensamhet hela livet ut.
Tystnad, det enda löftet jag någonsin hållt.
en bekant beröring behövs för att komma ihåg sig själv.
räddningen är ett skämt
själens lidande bekymrar sig över vad som kunnat varit, men som aldrig var.
det är dess tomhet som fyller glaset.
tillgivenhet i metoden till min nedgång.
menlöst...värdelösheten fortsätter.
oändligt...flytande demoner i mina ådror.
Gå på den tunna linjen av förbarmelse hela livet ut.
Tystnad, det enda löftet jag någonsin hållt.

Hopplöst!!!

Fan va bra skrivet!