inget fixat hår, ( inte städat och åt ingen frukost, ) ingen filip, och allt är bara skit. funderar på o cutta sönder armarna som alla andra små emos och dränka den psykiska smärtan i fysisk smärta.
och när mamma och pappa kommer hem ska vi ha " mamma och pappa och angelica samtal ". mamma sa: det är inte jag och pappa mot dig, bara så du vet.
det är precis så det kommer hända. 
faaan! jag hatar idag. kan ju fan gå och dö och sen bara dö och dö och dö.
nej jag är inte glad. och jag vet att ingen läser detta men jag måste skriva av mig.
jag vill bara dränka mig i min gråt, dränka mig i mitt blod, och DÖ.
dö dö dö dö dö
ingen vill att jag lever ändå 

Jag vetta tusan hur jag ska kunna nå fram till dig. för de känns som jag sagt till dig åtskiljiga gånger att du ska skärpa dig med detta dö-tramset. För de är ett stort jävla trams. Död och elände och självmord och de ena med det tredje med det fjärde har de fan-i-mej vart nog i den här familjen! Förstår du inte hur orolig jag är för dig vareviga dag. hur illa jag egentligen undrar hur du mår? Kan du inte tala med mig om det, så kanske de är dags att du börjar tala ut med någon på riktigt om det istället för att du stoppar huvudet i sanden och låter det gå passe. Jag vill inte att du ska må dåligt och det tror jag inte du vill heller. Det är jobbigt vissa lägen i livet, jag vet. Men man kan också se saker från den ljusa sidan. Och kan man inte se det själv så finns de alltid någon där som kan hjälpa en. Du är alldeles för fin och dyrbar i mitt liv för att du ska gå till spillo. Så snälla, kan inte jag hjälpa dig, så måste du börja låta NÅGON hjälpa dig. :'(

Det är as drygt när man ska snacka ''allvar'' med sina föräldrar, har gjort de flera gånger och varenda gång har ingenting löst sig och jag dampat ur, men min pappa är cp-.-
Vrf ska ni ha ett '' Mamma och pappa och angelica samtal'' ?