January
Friday 18 February 2011 photo 1/3
|
Min Syn på Kärlek
Okej, min syn på kärlek är nog ganska... pessimistisk. Antagligen för att jag blivit bränd, sårad, halshuggen och lämnad att dö, haha. För att vara väldigt dramatisk. Men egentligen är det inte kärlekens fel, det är mitt egen. Jag har i hela mitt liv tvingat mig att klara mig på egen hand, att jag inte behöver någon annans hjälp eller så. Utan har varit avvisande, kall och när jag känner mig trängd så blir jag taggig, tjurig och arg. Det är i stort sett enda gången jag blir förbannad, så är det när någon jag gillar försöker dra ut en massa skit ur mig. Då intar jag försvarsställning och då gör man ju i stort sett vad som helst för att kunna fly. Jag har inte alltid varit lätt att göra med, är fortfarande inte lätt att ha att göra med..
Fast jag vet att sanningen är mycket mera än sånt, när man väl hittar rätt så ska det vara något helt underbart. Något som värmer en, som är någonting alldeles extra. Bara för att jag gjort bort mig ett par gånger betyder det inte att jag är helt jävla hopplös.. Eller? Jag hoppas inte det i alla fall. Det har bara inte varit rätt tillfälle.
Jag tror att jag måste bli hel och hitta mig själv, kanske till och med tycka om mig själv innan jag kan gå in i ett förhållande. Tycker man inte om sig själv så har man svårt att fatta varför någon skulle göra det och hela förhållandet blir som ett enda stort lögnarparty. Och det är inte någon fel, det är bara tankarna som blir fel och det bara förstör, river ner och skrattar. Just nu är jag hopplös när det gäller kärlek, jag vill bara reda ut mitt liv. Det måste vi alla göra innan vi kan visa oss själva för någon annan och när denna någon träder fram och man känner sig frisk och hel... Det är då kärleken blir som den bör vara. Denna underbara gnista som glöder, och tycks vara för evigt.
Och allting hänger på en själv. Så är det alltid.
Puss och kram <3
Dag 01 – Presentera dig själv
Dag 02 – Din första kärlek
Dag 03 – Dina föräldrar
Dag 04 – Vad du åt idag
dag 05 - din syn på kärlek
Dag 06 – Din dag
dag 07 - din bäste vän
Dag 08 – Ett ögonblick
dag 09 - din tro
Dag 10 – Vad du hade på dig idag
dag 11 - dina syskon
Dag 12 – Vad som finns i din väska
dag 13 - Den här Veckan
dag 14 - vad du hade på dig idag
dag 15 - dina drömmar
dag 16 - din första kyss
dag 17 - ditt bästa minne
dag 18 - din kärlek
dag 19 - något du ångrar
dag 20 - denna månad
dag 21 - ett annat ögon blick
dag 22 - något som gör dig upprörd
dag 23 - något som få dig må bättre
dag 24 - något som får dig att gråta
dag 25 - en första
dag 26 - dina rädslor
dag 27 - något du saknar
dag 28 - dina mål
dag 29 - ett sista ögonblick
Okej, min syn på kärlek är nog ganska... pessimistisk. Antagligen för att jag blivit bränd, sårad, halshuggen och lämnad att dö, haha. För att vara väldigt dramatisk. Men egentligen är det inte kärlekens fel, det är mitt egen. Jag har i hela mitt liv tvingat mig att klara mig på egen hand, att jag inte behöver någon annans hjälp eller så. Utan har varit avvisande, kall och när jag känner mig trängd så blir jag taggig, tjurig och arg. Det är i stort sett enda gången jag blir förbannad, så är det när någon jag gillar försöker dra ut en massa skit ur mig. Då intar jag försvarsställning och då gör man ju i stort sett vad som helst för att kunna fly. Jag har inte alltid varit lätt att göra med, är fortfarande inte lätt att ha att göra med..
Fast jag vet att sanningen är mycket mera än sånt, när man väl hittar rätt så ska det vara något helt underbart. Något som värmer en, som är någonting alldeles extra. Bara för att jag gjort bort mig ett par gånger betyder det inte att jag är helt jävla hopplös.. Eller? Jag hoppas inte det i alla fall. Det har bara inte varit rätt tillfälle.
Jag tror att jag måste bli hel och hitta mig själv, kanske till och med tycka om mig själv innan jag kan gå in i ett förhållande. Tycker man inte om sig själv så har man svårt att fatta varför någon skulle göra det och hela förhållandet blir som ett enda stort lögnarparty. Och det är inte någon fel, det är bara tankarna som blir fel och det bara förstör, river ner och skrattar. Just nu är jag hopplös när det gäller kärlek, jag vill bara reda ut mitt liv. Det måste vi alla göra innan vi kan visa oss själva för någon annan och när denna någon träder fram och man känner sig frisk och hel... Det är då kärleken blir som den bör vara. Denna underbara gnista som glöder, och tycks vara för evigt.
Och allting hänger på en själv. Så är det alltid.
Puss och kram <3
Dag 01 – Presentera dig själv
Dag 02 – Din första kärlek
Dag 03 – Dina föräldrar
Dag 04 – Vad du åt idag
dag 05 - din syn på kärlek
Dag 06 – Din dag
dag 07 - din bäste vän
Dag 08 – Ett ögonblick
dag 09 - din tro
Dag 10 – Vad du hade på dig idag
dag 11 - dina syskon
Dag 12 – Vad som finns i din väska
dag 13 - Den här Veckan
dag 14 - vad du hade på dig idag
dag 15 - dina drömmar
dag 16 - din första kyss
dag 17 - ditt bästa minne
dag 18 - din kärlek
dag 19 - något du ångrar
dag 20 - denna månad
dag 21 - ett annat ögon blick
dag 22 - något som gör dig upprörd
dag 23 - något som få dig må bättre
dag 24 - något som får dig att gråta
dag 25 - en första
dag 26 - dina rädslor
dag 27 - något du saknar
dag 28 - dina mål
dag 29 - ett sista ögonblick
Annons
Visa toppen
Show footer