Känner mig gammal, stel i ryggen efter innebandyn igår. Vi var fem pers så blev massa röra på sig. Jag skulle markera en kille från andra laget, 193 cm. Tjoflöjt vad duktig jag var, blev intryckt i väggen av handledaren också. Snällt, va? XD Men asroligt var det iaf.

När jag började fundera på etiska dilemmor inom socialt arbete var min första tanke samtycket killarna på KrAmi skriver under. Främsta anledningen är så att kriminalvården, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen kan prata med varandra om deltagaren. Men också så vi kan kommunicera med deras handläggare på andra ställen, om det finns några sådana. Innan en kille skriver på detta samtycke kan han berätta att han är sambo med en tjej med fast inkomst men att han inte berättat detta för hans handläggare för ekonomiskt bistånd. Hans handläggare träffar sedan en personal på KrAmi och pratar om killen och handläggaren säger att han/hon tycker att någonting inte stämmer. KrAmi-personalen säger att de inte får säga någonting och samtalet avslutas.


Skickat från min iPod