Monday 29 September 2014 photo 1/1
|
Var hos A-M, det går framåt i orienteringsfasen.. vi pratade om framtiden, mål och vad jag behöver för att bli skadefri och känna mening med livet. Vi pratar lite om dåtiden, hur mitt självskadande ser ut och om min sjukhusvistelse i våras då jag tog överdos, utan några men.
Jag har ofta fått kommentarer om att jag har få ärr, inte behövt sy och att mitt självskadande inte är "seriöst nog" av hardcore-skärare. typ. Det gör att jag i samtalen bagalliserar det, förklarade att jag inte "skar djupt nog" i andras ögon, att jag fått skämt om att jag är fjortis och ute efter uppmärksamhet. A-M sa att så länge det är självskadande så är inget mer eller mindre illa, att allvarliga sår så klart är allvarliga men att mina handlingar ses som något som arbetas bort. A-M säger också att hon och jag ska arbeta tillsammans, jag gör jobbet men hon finns där.. Jag har på egen hand kämpat mot självskada, socialfobi och ät-störda tankar. Gång på gång har jag kämpat och fallit. Att få den kommentaren känns på något sätt bra, stärkande och inger hopp. Jag har visserligen inte varit ensam-ensam men ändå.
Att hålla mig vid liv och hel kommer vara prio ett, men mat kommer på plats två, tätt bakom. Det är något som har försvunnit, jag har ingen egentlig ätstörning men jag är störd kring mat, väljer bort mat för godis, jag äger ingen våg för det kan skapa hets kring min vikt.. I låga perioder känner jag mig överviktig och äcklig.. Typ som Jabba the Hutt. Jag drar i min mage och gråter för det svämmar över fett för varje sekund. Jag får glädjerus av att inte äta och av att somna med kurrande mage. Men det är så mycket annat som tagit plats, mina återkommande dåliga perioder, sömnstörningar, mitt självskadande och suicidala tankar. I DBT:n får jag sätta agendan och jag får äntligen tala om det där, som inte syns men som ger mitt liv sämre kvalité... Jag är oerhört rädd för att DBT-teamet ska säga nej när mitt ärende kommer tas upp.. För det skulle förstöra allt. A-M säger att jag är rätt för DBT och tvärtom. Men rädslan finns där. Men jag blir mer och mer säker på att det är bra behandling, för mig och min knasighet.
Jag har ofta fått kommentarer om att jag har få ärr, inte behövt sy och att mitt självskadande inte är "seriöst nog" av hardcore-skärare. typ. Det gör att jag i samtalen bagalliserar det, förklarade att jag inte "skar djupt nog" i andras ögon, att jag fått skämt om att jag är fjortis och ute efter uppmärksamhet. A-M sa att så länge det är självskadande så är inget mer eller mindre illa, att allvarliga sår så klart är allvarliga men att mina handlingar ses som något som arbetas bort. A-M säger också att hon och jag ska arbeta tillsammans, jag gör jobbet men hon finns där.. Jag har på egen hand kämpat mot självskada, socialfobi och ät-störda tankar. Gång på gång har jag kämpat och fallit. Att få den kommentaren känns på något sätt bra, stärkande och inger hopp. Jag har visserligen inte varit ensam-ensam men ändå.
Att hålla mig vid liv och hel kommer vara prio ett, men mat kommer på plats två, tätt bakom. Det är något som har försvunnit, jag har ingen egentlig ätstörning men jag är störd kring mat, väljer bort mat för godis, jag äger ingen våg för det kan skapa hets kring min vikt.. I låga perioder känner jag mig överviktig och äcklig.. Typ som Jabba the Hutt. Jag drar i min mage och gråter för det svämmar över fett för varje sekund. Jag får glädjerus av att inte äta och av att somna med kurrande mage. Men det är så mycket annat som tagit plats, mina återkommande dåliga perioder, sömnstörningar, mitt självskadande och suicidala tankar. I DBT:n får jag sätta agendan och jag får äntligen tala om det där, som inte syns men som ger mitt liv sämre kvalité... Jag är oerhört rädd för att DBT-teamet ska säga nej när mitt ärende kommer tas upp.. För det skulle förstöra allt. A-M säger att jag är rätt för DBT och tvärtom. Men rädslan finns där. Men jag blir mer och mer säker på att det är bra behandling, för mig och min knasighet.
Camera info
Comment the photo
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/insolubleriddle/518886023/