Thursday 6 November 2014 photo 1/1
|
Jag var hos AM nu på förmiddagen, det är verkligen helt fantastiskt vilken personkemi det finns mellan oss. Jag litar på henne, berättar mycket mer än vad jag trodde att jag skulle göra så här tidigt. Hon är uppmuntrande och peppande, när hon säger komplimanger så känns det äkta, jag får spåra ur men hon ser till att vi kommer in på det vi ska prata om igen. Utan att avbryta. Jag får ta den tiden jag behöver för att hitta ord, hon är snabb med att fråga om det är något hon inte förstår och när jag behöver fråga så förklarar hon utan att visa irritation. Idag pratade vi mycket om förra helgen, panikattacken och att m&p nu vet om DBT:n. Vi pratade om gruppen och att jag ska börja på måndag, vi pratade mycket om vad som skulle hända under måndagens grupp och hon visade grupprummet, trots att vi dragit över med nästan tio min. Hon visade det "onödiga", papper och penna om man behöver rita för att bevara koncentrationen och ringklockan som man ringer i om man behöver paus, vilket ingen gör i början. Hon försäkrade sig om att jag visste att hon var på sitt rum innan gruppterapin så om det var jobbigt kunde jag gå till henne först och hon skulle ha rummet öppet om det inte hände något akut. AM ger tid och tålamod, jag ger henne småbitar av mig själv, lite i taget. Utan att det känns jobbigt, och om det gör det så stöttar hon upp med komplimanger.
Det känns så bra, så nervös för gruppen men hon har förberett mig så mycket som det går.
Annons