Att vara här och vilja dit. Att leva och glömma att leva.

Jag gillar hur du formulerar det! Tack så mycket :)

Tack, jag gillar att du reflekterar lite! :)

Tänk om fler kunde tänka/tycka så ;)

Jag gläder mig fantastiskt åt att du har den insikten, att drömmar och tanke på framtid, liksom minnen och känslor kring dåtid är illusioner. De dit relaterade känslorna kan bottna i psykologiskt motstånd och irritation (och då blir hela ens oförmåga att intensivt närvara i nuet något av en sjukdom) eller någon form av glädje (väntan på lön, en god middag, en träff med en person eller dylikt), men glädjen förblir av ytlig och övergående lycka. Inget fel att avnjuta den dock, men stillheten av nuet är i vilken man finner mer bestående och sann lycka. Bra sagt och tack själv!