Wednesday 3 December 2008 photo 1/2
|
en gång för alla; nu ska ni få veta VARFÖR jag är så himlans lätt skrämd.
vi var på klockis, förra året, höstlovet.
vi sitter upp och sjunger, telefonen ringer. jag springer ner för att svara.
jag: klockarbacken, johanna!
"rösten": ni är nu inte längre ensamma på klockarbacken, en dörr har öppnat sej, ngt kmr snart att hända.
jag: hallå?
"rösten": ni är nu inte ... *klick*
jag lägger på, livrädd verkligen, tänker mej värsta mördaren eller något sånt. jag börjar stortjuta och springer upp till dom andra, och försöker förklara även om jag är i chocktillstånd och inte kan få fram hela meningar. och så ringer det igen. vi blåser ut ljusen och alla går ner, kajsa svarar.
kajsa: hallå?
"rösten": ni är nu inte längre ... (den säger samma som förra gången).
jag sitter och stortujter på golvet, erica sitter bredvid och bara skakar. och jotta, olle och kanske någon mer har börjat gå runt med köksknivar för att kolla ifall dom hittar ngn. och så börjar brandlarmet. och jag tjuter ännu mer.
och så kommer våra kära sandra&helena och frågar vem som startade brandlarmet. dom hade bara tänkt att skrämmas lite.
lite?! jag kunde ha svimmat om jag såg att dörren verkligen var öppen.
usch. och vfr jag fick det här på tal var att lotta skrämde oss på biologin, vem hoppade högst? johanna. vem var nära på att börja gråta? johanna. vem satt livrädd resten av lektionen? johanna.
vi var på klockis, förra året, höstlovet.
vi sitter upp och sjunger, telefonen ringer. jag springer ner för att svara.
jag: klockarbacken, johanna!
"rösten": ni är nu inte längre ensamma på klockarbacken, en dörr har öppnat sej, ngt kmr snart att hända.
jag: hallå?
"rösten": ni är nu inte ... *klick*
jag lägger på, livrädd verkligen, tänker mej värsta mördaren eller något sånt. jag börjar stortjuta och springer upp till dom andra, och försöker förklara även om jag är i chocktillstånd och inte kan få fram hela meningar. och så ringer det igen. vi blåser ut ljusen och alla går ner, kajsa svarar.
kajsa: hallå?
"rösten": ni är nu inte längre ... (den säger samma som förra gången).
jag sitter och stortujter på golvet, erica sitter bredvid och bara skakar. och jotta, olle och kanske någon mer har börjat gå runt med köksknivar för att kolla ifall dom hittar ngn. och så börjar brandlarmet. och jag tjuter ännu mer.
och så kommer våra kära sandra&helena och frågar vem som startade brandlarmet. dom hade bara tänkt att skrämmas lite.
lite?! jag kunde ha svimmat om jag såg att dörren verkligen var öppen.
usch. och vfr jag fick det här på tal var att lotta skrämde oss på biologin, vem hoppade högst? johanna. vem var nära på att börja gråta? johanna. vem satt livrädd resten av lektionen? johanna.
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/j0hannalarss0n/302385099/