Monday 2 May 2011 photo 1/1
|
Dag 2 - Min Första Kärlek
Nathalie hette hon. Jag var tretton, hon likaså. Hon var ett huvud längre än mig men vi kunde inte bry oss mindre. Det här var way back in 2006 och allt började med att jag bytte klass. Så först kan jag berätta bakgrunden till bytet.
Fram till femman hade jag gått i B-klassen. Jag trivdes bra och hade gott om vänner. Dock så hade vår klass inte det bästa ryktet i skolan och ansågs som den stökiga klassen. Och med tre olika lärare på fem år så låg det nog någon gnutta sanning i det ryktet.
I vilket fall som helst så fick jag veta under sommarlovet mellan femman och sexan att jag skulle få byta klass. Det hade rektorn fixat. Det var jag och två till klasskamrater, bägge tjejer. Anledningen till denna byte var att lärarna tyckte att vi tre var skötsamma och gjorde bra ifrån oss, till skillnad från resten av klassen.
Så därför fick vi flytta över till A-klassen. Värt att tillägga är även det faktum att skolan det här utspelar sig på bara gick upp till årskurs 6. Efter det var vi tvungna att hitta någon annan skola att börja sjuan på. Så med det sista året på skolan fick vi byta klass.
Jag var inte riktigt vän med någon i den nya klassen innan jag började där. Visst kände jag till de och visste vad några av de hette men inte mer än så. Nathalie gick i denna klass. Och henne hade man sett i korridorerna. Hur kunde man inte göra det? En av skolans i särklass snyggaste tjejer.
Och nu fick jag platsen precis framför henne. Sittplatserna i klassrummet var ordnade på det sättet att man hade satt ihop tre bord. Två med långsidan mot varandra så att det blev en stor fyrkant och sedan det tredje bordet vid sidan om de två första så att det blev en rektangel. Och så satt man runt bordet med sina stolar.
Så kom dagen då skolan började och jag fick platsen precis framför henne. De första veckorna, den första månaden sa vi inte så mycket till varandra. Vi kände knappt varandra ju. Men så småningom blev det lite småprat om lån av sudd, pennor och annat sådant. Lite blev mer och mer blev ännu mer. Och snart hade vi börjat prata som vänner.
Så gick hela det skolåret och sommaren kom. Och med sommaren kom sommarlovet. Och efter sommarlovet var det ny skola som gällde. Alltså inget mer sitta framför Nathalie om dagarna. Men hon och jag fortsatte prata över msn och började även att smsa. Tiden gick och snart hade bägge börjat i nya skolor.
Jag tror att det var september nångång då vi började fråga varandra om vi gillade den andre och den ene svarade "kanskeeeeeee" och den andre "hihihihi". Det här fick mig att sväva på moln, rent ut sagt. Jag som aldrig hade varit en av de "populära" i skolan hade på något sätt börjat prata med denna vackra tjej och hon hade på ett ännu märkligare sätt börjat fatta tycke för mig. Jag studsade på rosa moln.
Till slut kom vi fram till att vi båda gillade varandra efter mycket "hihihih" och "kanske". Nu hade det hunnit bli december och vi träffades för första gången, bara hon och jag, utanför skolan. Jag var ett nervvrak. Vad skulle man säga? Vad skulle man göra? Vad var rätt? Vad var fel?
Tydligen måste jag ha gjort något rätt för vi började träffas mer. Jag kommer fortfarande ihåg kvällen då vi kysstes för första gången. Det var även min första riktiga kyss. Kan tyckas fånigt, men jag kommer ihåg datumet till och med. Det var den 26 december 2007. Vi hade varit ute och gått hela kvällen, i drygt tre timmar. Ni kan tänka er vinterkylan. Men vi gjorde allt för att värma varandra.
När det var dags att skiljas åt för att bege sig hem visste båda av oss att den andre ville bli kysst. Men ingen vågade riktigt ta första steget. Vi måste ha stått där och sagt hejdå i minst en kvart. Till slut så kunde hon inte vänta mer. Hela händelseförloppet varade inte mer än två sekunder men kändes som en evighet för mig. Hon tog ett snabbt steg emot mig och plötsligt kände jag hennes läppar mot mina. I nästa ögonblick hade hon vänt på klacken och börjat bege sig hem.
Allt jag minns därifrån är jag sedan, som i en trans, började gå hem. Helt tagen av den magiska stunden och upp över öronen kär. Efter den kvällen började vi träffas allt mer och det blev så regelbundet att vi började träffas precis varje kväll efter skolan. Vi bodde rätt nära varandra så vi träffades alltid på ett bestämt ställe. Vårt ställe.
Tiden gick och vi hann vara ihop i 8 månader minus en dag. Det var jag som gjorde slut. Jag minns inte riktigt varför jag gjorde det. Kanske var det för att jag tyckte att det här förhållandet hade haft sin tid och nu gick den bara på tomgång. Eller så var det för att jag var ung, dum och naiv som de flesta är i den åldern. Men jag gjorde slut. Dagen innan våran 8-månaders dag.
Det tog hårt på henne och även på mig men med tiden blev det bättre. Idag kan jag inte säga att vi har någon kontakt, dock kan det hända att vi pratar lite snabbt lite då och då, men inte mer än så. Hon är för övrigt halvmarockan och halvsvensk. Som jag sa i början så var hon faktiskt ett huvud, om inte mer, längre än mig, men kärleken är blind sägs det.
Jag kommer alltid komma ihåg det hon sa till mig en gång. "Tänk om vi gör slut och sedan går det fem-tio år och plötsligt en dag inser vi att vi är de rätta för varandra." Nu har det snart gått fem år. Och ja, vem vet. Tänk om...
/Javier
Så därför fick vi flytta över till A-klassen. Värt att tillägga är även det faktum att skolan det här utspelar sig på bara gick upp till årskurs 6. Efter det var vi tvungna att hitta någon annan skola att börja sjuan på. Så med det sista året på skolan fick vi byta klass.
Jag var inte riktigt vän med någon i den nya klassen innan jag började där. Visst kände jag till de och visste vad några av de hette men inte mer än så. Nathalie gick i denna klass. Och henne hade man sett i korridorerna. Hur kunde man inte göra det? En av skolans i särklass snyggaste tjejer.
Och nu fick jag platsen precis framför henne. Sittplatserna i klassrummet var ordnade på det sättet att man hade satt ihop tre bord. Två med långsidan mot varandra så att det blev en stor fyrkant och sedan det tredje bordet vid sidan om de två första så att det blev en rektangel. Och så satt man runt bordet med sina stolar.
Så kom dagen då skolan började och jag fick platsen precis framför henne. De första veckorna, den första månaden sa vi inte så mycket till varandra. Vi kände knappt varandra ju. Men så småningom blev det lite småprat om lån av sudd, pennor och annat sådant. Lite blev mer och mer blev ännu mer. Och snart hade vi börjat prata som vänner.
Så gick hela det skolåret och sommaren kom. Och med sommaren kom sommarlovet. Och efter sommarlovet var det ny skola som gällde. Alltså inget mer sitta framför Nathalie om dagarna. Men hon och jag fortsatte prata över msn och började även att smsa. Tiden gick och snart hade bägge börjat i nya skolor.
Jag tror att det var september nångång då vi började fråga varandra om vi gillade den andre och den ene svarade "kanskeeeeeee" och den andre "hihihihi". Det här fick mig att sväva på moln, rent ut sagt. Jag som aldrig hade varit en av de "populära" i skolan hade på något sätt börjat prata med denna vackra tjej och hon hade på ett ännu märkligare sätt börjat fatta tycke för mig. Jag studsade på rosa moln.
Till slut kom vi fram till att vi båda gillade varandra efter mycket "hihihih" och "kanske". Nu hade det hunnit bli december och vi träffades för första gången, bara hon och jag, utanför skolan. Jag var ett nervvrak. Vad skulle man säga? Vad skulle man göra? Vad var rätt? Vad var fel?
Tydligen måste jag ha gjort något rätt för vi började träffas mer. Jag kommer fortfarande ihåg kvällen då vi kysstes för första gången. Det var även min första riktiga kyss. Kan tyckas fånigt, men jag kommer ihåg datumet till och med. Det var den 26 december 2007. Vi hade varit ute och gått hela kvällen, i drygt tre timmar. Ni kan tänka er vinterkylan. Men vi gjorde allt för att värma varandra.
När det var dags att skiljas åt för att bege sig hem visste båda av oss att den andre ville bli kysst. Men ingen vågade riktigt ta första steget. Vi måste ha stått där och sagt hejdå i minst en kvart. Till slut så kunde hon inte vänta mer. Hela händelseförloppet varade inte mer än två sekunder men kändes som en evighet för mig. Hon tog ett snabbt steg emot mig och plötsligt kände jag hennes läppar mot mina. I nästa ögonblick hade hon vänt på klacken och börjat bege sig hem.
Allt jag minns därifrån är jag sedan, som i en trans, började gå hem. Helt tagen av den magiska stunden och upp över öronen kär. Efter den kvällen började vi träffas allt mer och det blev så regelbundet att vi började träffas precis varje kväll efter skolan. Vi bodde rätt nära varandra så vi träffades alltid på ett bestämt ställe. Vårt ställe.
Tiden gick och vi hann vara ihop i 8 månader minus en dag. Det var jag som gjorde slut. Jag minns inte riktigt varför jag gjorde det. Kanske var det för att jag tyckte att det här förhållandet hade haft sin tid och nu gick den bara på tomgång. Eller så var det för att jag var ung, dum och naiv som de flesta är i den åldern. Men jag gjorde slut. Dagen innan våran 8-månaders dag.
Det tog hårt på henne och även på mig men med tiden blev det bättre. Idag kan jag inte säga att vi har någon kontakt, dock kan det hända att vi pratar lite snabbt lite då och då, men inte mer än så. Hon är för övrigt halvmarockan och halvsvensk. Som jag sa i början så var hon faktiskt ett huvud, om inte mer, längre än mig, men kärleken är blind sägs det.
Jag kommer alltid komma ihåg det hon sa till mig en gång. "Tänk om vi gör slut och sedan går det fem-tio år och plötsligt en dag inser vi att vi är de rätta för varandra." Nu har det snart gått fem år. Och ja, vem vet. Tänk om...
/Javier
Annons
Comment the photo
- Push here-----> (x)
Fri 20 May 2011 21:00
Herreguuuud!!!! hur bra kan du vah!!! aaaooo skriv böcker!!!
emulajsi
Wed 11 May 2011 22:48
aw, jag ryser och kan inte sluta le! det var som att se en film framför sig när man läste! väldigt vackert skrivet!
ttessss
Thu 5 May 2011 12:13
asså jag sitter fortfarande åh ler, urgulligt! håller med tjejen nedan, skriv en bok!
Anonymous
Wed 4 May 2011 20:53
omg, seriöst...!!
skriv en bok ! varenda jävel skulle läsa den, lovar
skriv en bok ! varenda jävel skulle läsa den, lovar
lii-nnh
Mon 2 May 2011 21:59
"Jag kommer alltid komma ihåg det hon sa till mig en gång. "Tänk om vi gör slut och sedan går det fem-tio år och plötsligt en dag inser vi att vi är de rätta för varandra." Nu har det snart gått fem år. Och ja, vem vet. Tänk om..."
det fick mig att le :) jättefin text btw!!
det fick mig att le :) jättefin text btw!!
Anonymous
Mon 2 May 2011 21:55
gud vad fin !
så ni har inte träffats nå sen du gjorde slut? :o
så ni har inte träffats nå sen du gjorde slut? :o
JRamos
Mon 2 May 2011 22:08
Jo, vi hade gemensamma vänner så det hände att vi träffades lite då och då, men aldrig på tu man hand. Men förutom det träffades vi inte. Det här var ju ändå för drygt fyra år sedan. Nu har jag inte träffat henne på väldigt länge.
ådi
Mon 2 May 2011 21:20
gud vad jag ser fram emot den här månaden! Jag verkligen älskar att sitta och läsa dina texter.
Anonymous
Mon 2 May 2011 20:50
kändes det inte konstigt att träffa henne dagen efter ? :)
känner igen mig!
känner igen mig!
JRamos
Mon 2 May 2011 22:06
Nä, dagen efter träffades vi inte. Det gick nån vecka eller så innan vi träffades och då var vi med gemensamma vänner bara. Och ja, det var lite jobbigt till en början men efter en tid så funkade det helt okej. :)
jeno
Mon 2 May 2011 20:50
Va sött ! Blev helt tagen av din text! Skriv en bok vettja! Den skulle bli grymt bra ! :D
Impossible
Mon 2 May 2011 20:38
Du är alltid så duktig på att skriva. Oavsett om det gäller dikter eller sådana här historier. Tror tillochmed du skulle kunna göra Bibeln mer lockande.. Om det är möjligt. :3
51 comments on this photo Show all comments »
Directlink:
http://dayviews.com/jramos/489203158/