Wednesday 25 May 2011 photo 1/1
|
Dag 25 - Det här får mig att gråta.
Som ni säkert vet finns det en massa olika saker som kan framkalla tårar. Och som med så mycket annat så varierar det från person till person. Själv var det ett tag sedan jag grät faktiskt. Jag kommer inte ens ihåg sista gången. Men nu var inte frågan när jag grät sist, utan vad som får mig att gråta.
Jag kommer ihåg att när jag var liten så grät jag av filmen Rädda Willy 2. Ni vet den där filmen om späckhuggaren som skulle sättas i frihet eller ja, något liknande. Jag kommer inte ihåg vad exakt det var som fick mig att gråta men jag vet att den filmen framkallade tårar av någon anledning.
Idag så kan jag fortfarande fälla någon tår eller två av vissa filmer. Det finns ju de där speciella filmerna som har en så stark scen att den berör hjärtat så starkt att man får tårar i ögonen. Det har funnits flera såna filmer som har haft den effekten på mig men den enda jag kommer på just nu, och troligen den senaste också, är nog Toy Story 3.
Det kan tyckas fånigt men den filmen är ett jävla mästerverk i mitt tycke. Och jag som växte upp med den första Toy Story-filmen och sedan den andra så väckte det en massa känslor och minnen att se den tredje filmen. Det finns en scen där leksakerna står inför en säker död och sakta men säkert börjar de acceptera det och tar varandra i händerna för att möta det tillsammans, samtidigt som de blundar och biter ihop.
Jag vet, jag vet, det kan tyckas ännu fånigare när jag pratar om leksaker som accepterar sin död. Men det är själva symboliken och meningen bakom den scenen som berörde mig så starkt. Just då så var inte leksakerna bara leksaker utan de kunde lika gärna ha varit levande människor som tog varandra i hand, blundade och bet ihop inför den säkra död som väntade de. En jäkla stark scen det där.
Sedan berördes jag även av slutet på den filmen då Andy (leksakernas ägare) ska ta farväl av de, då han nu har växt upp och ska iväg för att studera vid ett universitet. Även där så är det meningen bakom som berörde mig. Att ibland så måste man släppa taget om det gamla för att låta något nytt växa fram i dess ställe. Men man har åtminstone alltid kvar sina minnen att falla tillbaka på.
Förutom filmer så finns det förstås andra saker som kan få mig att gråta. Jag kommer ihåg att när jag gick igenom en period då jag inte visste vem jag var eller varför jag fanns, som jag berättade lite om igår, så grät jag ganska mycket. För den här frustrationen om att inte veta och att ingen har svaret blir så pass stor att man känner sig så krossad och bruten. Och då är det lätt för tårarna att falla.
Sen har jag förstås gråtit när mitt hjärta krossats och jag blivit sviken. Det är bara naturligt. När man förlorar något ur sitt liv som man var så fäst vid så vill man inget annat än att ha det tillbaka. Men när man inte kan få det så måste man få sörja sin förlust. Och än en gång är det lätt för tårarna att falla.
Grejen med att gråta är att man, för det mesta, känner sig lite bättre efteråt. Som att en börda har lyfts från ens axlar. Som att de där jobbiga tankarna och känslorna flyter med ut i tårarna som rinner nedför kinderna. Tårarna rensar ögonen och får en att se klart. Och därför tycker jag inte att man ska hålla sig från att gråta. För alla måste få göra det ibland.
Det blir bara tusen gånger värre om man håller det inom sig och låter det lägga sig lager på lager. För precis som snö på ett tak, som lägger sig lager på lager, så kommer det en punkt då det där taket inte håller längre. Och då brister det. Samma princip gäller för tårarna som inte fälls. Till slut brister det.
Det kanske bara är jag, men det känns som att gråta har blivit något man inte får göra idag. Att man aldrig får visa sig svag, visa sig ängslig. Inte minst bland killar som enligt normen ska vara tuffa och aldrig visa känslor. Men vafan, styrka är att kunna visa svaghet. Inre styrka kommer från att veta sina svagheter och våga visa de ibland.
För alla faller nångång, förr eller senare. Men man lär sig av sina misstag, av sina svackor. Det är ironiskt men man kan bli stärkt av sina svagheter. Man kan bli hel igen av att låta tårarna falla och låta hjärtat lätta. Och som jag en gång i tiden skrev - som svar mot alla de som trycker ner en när man har fallit - "Kalla mig inte svag, kalla mig inte ängslig. Kalla mig för det jag är, kalla mig mänsklig."
/Javier
Som ni säkert vet finns det en massa olika saker som kan framkalla tårar. Och som med så mycket annat så varierar det från person till person. Själv var det ett tag sedan jag grät faktiskt. Jag kommer inte ens ihåg sista gången. Men nu var inte frågan när jag grät sist, utan vad som får mig att gråta.
Jag kommer ihåg att när jag var liten så grät jag av filmen Rädda Willy 2. Ni vet den där filmen om späckhuggaren som skulle sättas i frihet eller ja, något liknande. Jag kommer inte ihåg vad exakt det var som fick mig att gråta men jag vet att den filmen framkallade tårar av någon anledning.
Idag så kan jag fortfarande fälla någon tår eller två av vissa filmer. Det finns ju de där speciella filmerna som har en så stark scen att den berör hjärtat så starkt att man får tårar i ögonen. Det har funnits flera såna filmer som har haft den effekten på mig men den enda jag kommer på just nu, och troligen den senaste också, är nog Toy Story 3.
Det kan tyckas fånigt men den filmen är ett jävla mästerverk i mitt tycke. Och jag som växte upp med den första Toy Story-filmen och sedan den andra så väckte det en massa känslor och minnen att se den tredje filmen. Det finns en scen där leksakerna står inför en säker död och sakta men säkert börjar de acceptera det och tar varandra i händerna för att möta det tillsammans, samtidigt som de blundar och biter ihop.
Jag vet, jag vet, det kan tyckas ännu fånigare när jag pratar om leksaker som accepterar sin död. Men det är själva symboliken och meningen bakom den scenen som berörde mig så starkt. Just då så var inte leksakerna bara leksaker utan de kunde lika gärna ha varit levande människor som tog varandra i hand, blundade och bet ihop inför den säkra död som väntade de. En jäkla stark scen det där.
Sedan berördes jag även av slutet på den filmen då Andy (leksakernas ägare) ska ta farväl av de, då han nu har växt upp och ska iväg för att studera vid ett universitet. Även där så är det meningen bakom som berörde mig. Att ibland så måste man släppa taget om det gamla för att låta något nytt växa fram i dess ställe. Men man har åtminstone alltid kvar sina minnen att falla tillbaka på.
Förutom filmer så finns det förstås andra saker som kan få mig att gråta. Jag kommer ihåg att när jag gick igenom en period då jag inte visste vem jag var eller varför jag fanns, som jag berättade lite om igår, så grät jag ganska mycket. För den här frustrationen om att inte veta och att ingen har svaret blir så pass stor att man känner sig så krossad och bruten. Och då är det lätt för tårarna att falla.
Sen har jag förstås gråtit när mitt hjärta krossats och jag blivit sviken. Det är bara naturligt. När man förlorar något ur sitt liv som man var så fäst vid så vill man inget annat än att ha det tillbaka. Men när man inte kan få det så måste man få sörja sin förlust. Och än en gång är det lätt för tårarna att falla.
Grejen med att gråta är att man, för det mesta, känner sig lite bättre efteråt. Som att en börda har lyfts från ens axlar. Som att de där jobbiga tankarna och känslorna flyter med ut i tårarna som rinner nedför kinderna. Tårarna rensar ögonen och får en att se klart. Och därför tycker jag inte att man ska hålla sig från att gråta. För alla måste få göra det ibland.
Det blir bara tusen gånger värre om man håller det inom sig och låter det lägga sig lager på lager. För precis som snö på ett tak, som lägger sig lager på lager, så kommer det en punkt då det där taket inte håller längre. Och då brister det. Samma princip gäller för tårarna som inte fälls. Till slut brister det.
Det kanske bara är jag, men det känns som att gråta har blivit något man inte får göra idag. Att man aldrig får visa sig svag, visa sig ängslig. Inte minst bland killar som enligt normen ska vara tuffa och aldrig visa känslor. Men vafan, styrka är att kunna visa svaghet. Inre styrka kommer från att veta sina svagheter och våga visa de ibland.
För alla faller nångång, förr eller senare. Men man lär sig av sina misstag, av sina svackor. Det är ironiskt men man kan bli stärkt av sina svagheter. Man kan bli hel igen av att låta tårarna falla och låta hjärtat lätta. Och som jag en gång i tiden skrev - som svar mot alla de som trycker ner en när man har fallit - "Kalla mig inte svag, kalla mig inte ängslig. Kalla mig för det jag är, kalla mig mänsklig."
/Javier
Annons
Comment the photo
EternalFear
Sat 28 May 2011 13:05
Får jag använda den sista meningen i texten, typ som ett ordspråk och jag skriver att det är du som har skrivit den och typ länkar den?
Anonymous
Thu 26 May 2011 22:43
Du skriver så sjukt fina texter! :D
Vad använder du för program när du redigerar bilder? (:
Vad använder du för program när du redigerar bilder? (:
Anonymous
Thu 26 May 2011 21:00
Asså det där med att inte få visa sig svag är fett sant ! , jag mådde så sjukt dåligt av det att det ledde te bulemi o ätstörningar, jag tog min sorg från ngt helt annat på mig själv o mina brister, O nu som du säger är jag starkare än någonsin har träffat underbara kompisar som stöttar mig för vägen är inte på lång väg slut men lxm jag vet nu att jag aldrig ska hålla inne saker alla i sverige nej hela världen är så jävla bra , ingen är som mig eller dig..
Någon kanske ser den här kommentaren o då vill jag bara säga att låt aldrig tankarna på att du är tjock ta över, just precis du är perfekt,
Man blir fast i ett mörker som man själv skapar varje dag, man orkar egentligen inte men man gör det ändå, man går runt o kan aldrig vara riktigt glad, aldrig få vara öjd med sig själv så¨snälla! Tänk inte att ''amen ska bara gå ner 5 kilo till sen lägger jag av '' för dagen man bara börjar tänka på saken är man på djupt djupt vatten ..
Puss o kram
PS..
Dina texter är underbara, hahah börjar gråta när jah ser lejon kungen :}
Någon kanske ser den här kommentaren o då vill jag bara säga att låt aldrig tankarna på att du är tjock ta över, just precis du är perfekt,
Man blir fast i ett mörker som man själv skapar varje dag, man orkar egentligen inte men man gör det ändå, man går runt o kan aldrig vara riktigt glad, aldrig få vara öjd med sig själv så¨snälla! Tänk inte att ''amen ska bara gå ner 5 kilo till sen lägger jag av '' för dagen man bara börjar tänka på saken är man på djupt djupt vatten ..
Puss o kram
PS..
Dina texter är underbara, hahah börjar gråta när jah ser lejon kungen :}
ErikaKimDahl
Thu 26 May 2011 07:19
Så kul att du är fullständigt ärlig :) tycker det är sjukt bra att du säger vad du tycker och att du berättar lite varje dag om dig själv :D
Impossible
Wed 25 May 2011 22:30
Så fett sant! "Det blir bara tusen gånger värre om man håller det inom sig och låter det lägga sig lager på lager. För precis som snö på ett tak, som lägger sig lager på lager, så kommer det en punkt då det där taket inte håller längre. Och då brister det. Samma princip gäller för tårarna som inte fälls. Till slut brister det."
Absolut, vet precis hur det är... :/
Absolut, vet precis hur det är... :/
17 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/jramos/490443351/