December
Monday 8 December 2008 photo 3/3
|
Mac Lane
Första minnet jag har från dig är ifrån v.13 2007. Min första prao i högstadiet. Jag minns det så detaljerat.
Vi skulle släppa in lektionshästarna, du var ganska ny, hade kanske varit där ett par månader. Det var ett tag efter Skogis död och jag hade ingen ny favvorithäst. jag var på din sida av stallgången. Jag minns att jag hade en stor respekt av stora hästarna. Så jag höll mig bakom avspärrningskedjorna. Du kom springande runt hörnet först. Du hade ett grönt täcke på dig. Du stannade utanför din box och stirrade på mig med spetsade öron och huvudet högt. Jag minns att jag tänkte på dig som en vacker häst, att du var himla fin. Efter den dagen förändrades mitt liv. Jag fick en ny vän.
Jag visslade på ett speciellt sätt varje torsdag, och gav dig ett äpple. Du började lyssna och spetsade öronen när du hörde ljudet. Jag var alltid inne hos dig en stund innan jag började göra iordning min häst. Du var så fin!
Jag skulle på ridläger det året, jag sa till min mamma att jag ville önska dig. Hon tog med mig till Lena och jag frågade henne om jag fick dig. Hon sa att du inte var speciellt skolad och inte kunde hoppa speciellt bra. Men att jag kanske kunde ta en annan häst på hoppningen. Visst tänkte jag, men för mig fanns det bara du.
Veckan innan ridlägret fick jag en privatlektion tillsammans med dig, Catta och Dino. Du var ganska jobbig, men samtidigt underbar! Din galopp var den värsta som jag någonsin upplevt! Men jag kände något speciellt till dig efter den lektionen. Jag önskade dig på ridlägret och jag fick dig.
Första lektionen på ridlägret skulle vi hoppa, jag var riktigt nervös eftersom det var första gången jag skulle hoppa med dig. Men du skötte dig galant! Hoppade perfekt!
Sedan den dagen har du varit nummer 1 för mig.
Vi har tävlat upp oss tillsammans genom klasserna. Du har blivit säkrare och säkrare. Första tävlingen stannade du kanske 6 gånger. Andra tävlingen inte alls. Vi har upplevt mycket tillsammans.
Sommaren 2008 hade jag dig alldeles själv i tre veckor. Den tiden ångrar jag aldrig!
Nu är vår tid kanske över. Men jag vill att du ska veta att jag aldrig kommer glömma stunderna med dig. Du glömmer kanske mig, min vissling och ditt godis du får varje torsdag. Men vi har fått drygt 2 år tillsammans. jag har lärt mig så otroligt mycket av dig! Jag tror att du och jag har något speciellt tillsammans. En kärlek som aldrig försvinner. Jag vill gärna tro att du aldrig glömmer mig. För jag kommer nämligen aldrig glömma dig. Min älskade älskade Mac Lane. Livet kanske för oss samman en dag. Tills dess får jag leva med hoppet att du aldrig glömmer mig och med drömmarna om att du en dag blir min.
Jag älskar dig.
Första minnet jag har från dig är ifrån v.13 2007. Min första prao i högstadiet. Jag minns det så detaljerat.
Vi skulle släppa in lektionshästarna, du var ganska ny, hade kanske varit där ett par månader. Det var ett tag efter Skogis död och jag hade ingen ny favvorithäst. jag var på din sida av stallgången. Jag minns att jag hade en stor respekt av stora hästarna. Så jag höll mig bakom avspärrningskedjorna. Du kom springande runt hörnet först. Du hade ett grönt täcke på dig. Du stannade utanför din box och stirrade på mig med spetsade öron och huvudet högt. Jag minns att jag tänkte på dig som en vacker häst, att du var himla fin. Efter den dagen förändrades mitt liv. Jag fick en ny vän.
Jag visslade på ett speciellt sätt varje torsdag, och gav dig ett äpple. Du började lyssna och spetsade öronen när du hörde ljudet. Jag var alltid inne hos dig en stund innan jag började göra iordning min häst. Du var så fin!
Jag skulle på ridläger det året, jag sa till min mamma att jag ville önska dig. Hon tog med mig till Lena och jag frågade henne om jag fick dig. Hon sa att du inte var speciellt skolad och inte kunde hoppa speciellt bra. Men att jag kanske kunde ta en annan häst på hoppningen. Visst tänkte jag, men för mig fanns det bara du.
Veckan innan ridlägret fick jag en privatlektion tillsammans med dig, Catta och Dino. Du var ganska jobbig, men samtidigt underbar! Din galopp var den värsta som jag någonsin upplevt! Men jag kände något speciellt till dig efter den lektionen. Jag önskade dig på ridlägret och jag fick dig.
Första lektionen på ridlägret skulle vi hoppa, jag var riktigt nervös eftersom det var första gången jag skulle hoppa med dig. Men du skötte dig galant! Hoppade perfekt!
Sedan den dagen har du varit nummer 1 för mig.
Vi har tävlat upp oss tillsammans genom klasserna. Du har blivit säkrare och säkrare. Första tävlingen stannade du kanske 6 gånger. Andra tävlingen inte alls. Vi har upplevt mycket tillsammans.
Sommaren 2008 hade jag dig alldeles själv i tre veckor. Den tiden ångrar jag aldrig!
Nu är vår tid kanske över. Men jag vill att du ska veta att jag aldrig kommer glömma stunderna med dig. Du glömmer kanske mig, min vissling och ditt godis du får varje torsdag. Men vi har fått drygt 2 år tillsammans. jag har lärt mig så otroligt mycket av dig! Jag tror att du och jag har något speciellt tillsammans. En kärlek som aldrig försvinner. Jag vill gärna tro att du aldrig glömmer mig. För jag kommer nämligen aldrig glömma dig. Min älskade älskade Mac Lane. Livet kanske för oss samman en dag. Tills dess får jag leva med hoppet att du aldrig glömmer mig och med drömmarna om att du en dag blir min.
Jag älskar dig.
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/jaannie/304398958/
Visa toppen
Show footer