Thursday 18 June 2009 photo 2/2
|
She reminds me of myself, är svaret på frågan många ställer. Varför är hon så speciell för dig? För jag ser mig själv i henne, jag känner igen mig så fruktansvärt i den lilla ynkliga kropp jag en gång suttit och kramat för att allting i hennes värld har varit uppochned. Ibland kan jag titta på henne och känna all hennes förtvivlan och ensamhet. Hennes problem är en tyngd på hennes axlar som gör henne syrelös, som gör henne stum. Och vet ni vad? Jag skulle göra vad-som-helst för att få bära hennes börda, hennes 100kilos tyngder så att hon bara för en dag skulle kunnas andas ut med lättnad.
För hon är min lillasyster.
För hon är den person som jag ibland måste nudda för att inte tro att min själ har flyttat över till fel kropp, för att den känner sig mer hemma hos henne än vad den gör hos mig. För att jag har varit hennes värld, hennes vägg att luta sig mot. Och jag bara välte den. För hon är den person som gör mig förvirrad över om det inte är jag som sitter på den stolen och målar, hon som jag ser som min egen spegel bild.
Och det är just därför jag bryr mig så mycket om henne. För att jag har själv varit i samma sitationer, för att jag själv har behövt någon stor stark man som har flyttat tyngderna från mina axlar, men aldrig gjort det. Jag var själv den lilla ynkliga kroppen som inte klarade av en dag till, förrens Lillasyster vandrade in och ändrade hela min värld.
Du vet nog allt jag har att säga dig, men å andra sidan kan jag inte säga det tillräckligt många gånger. Jag tänker aldrig släppa dig Janson, du är mitt allt och jag kommer alltid finnas här för dig varesig jag är 300 mil bort eller om klockan är mitt i natten. Vad det än är kan du, eller snarare ska du ringa mig och jag kommer alltid att göra mitt yttersta för att hjälpa dig genom dina svåra stunder. Jag älskar dig över allt annat, Rynkel <3 Janson.
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/jasseman/381916535/