March
Wednesday 5 January 2011 photo 1/1
![Känn er inte tvingade att läsa
Nej jag är inte aktiv här och nej jag tänker inte bli det
men jag måste ändå berätta om en helt fantastisk upplevelse från idag,
som jag kommer minnas föralltid.
När jag släppte in Caramel i hagen igen efter att jag hade ridit och så tänkte jag följa med in en stund. Det var som att jag kom in i en annan värld. Jag kunde tala deras språk. Jag kände mig direkt som en medlem i flocken. Jag var ledare över flocken. Jag tog med mig Caramel [ han gick såklart självmant med, jag höll inte i honom ] till träden i hagen. Jag kliade honom där han tycker det är skönt i nästan 30 minuter. Han verkligen njöt!
Eftersom jag ville vara själv med Caramel just då ville jag inte att de andra hästarna skulle komma och mota bort honom [han är låg i rang så han flyttar ju sig såklart för de andra hästarna] så när de kom emot oss tog jag ett steg mot dem och spände ögonen i dem. Jag behövde inte tvinga dem. De förstog på en gång och lämnade oss i fred.
Efter en halvtimmas kliande var jag tvungen att sluta eftersom jag var så trött i armen. Men jag fortsatte att klappa caramel på halsen. Då böjer han ner huvudet i knähöjd och naffsar tag i mitt ben. [sådär som jag har berättat för ett tag sen att han gör, biter mig asså] Då säger jag med skarp men låg röst [ det bara kom utan att jag tänkte ] " Om du ska bitas behöver du inte ens vara här hos mig " Då tar han upp huvudet, ser på mig med sina kloka, fina ögon en stund, sedan tar han ner huvudet till knähöjd igen och bara står där medans ja nynnar och klappar honom. Jag fick tårar i ögonen! Varför lära sin häst att sänka huvudet för tryck och obehag när hästen redan vet hur man gör men inte gör det förrän den vill? Svaret lärde ja mig idag.
Han tog inte upp huvudet förrän Timotej kommer fram till oss igen men den här gången bad jag honom inte att gå iväg. istället klappar jag båda hästarna. Smeker deras halsar och pratat stillsamt med dem. Fast om jag verkligen minns rätt så pratade jag inte med ord utan med tankar.
Efter en liten stund går Timotej men Caramel stannar hos mig. Jag satte mig och lutade mig mot trädet och efter någon minut kommer helt plötsligt caramels huvud ner i min famn. Jag kramar inte om han, rädd för att skrämma han, men jag stryker han långsamt och försiktigt över nosryggen. Han har kvar huvudet i min famn när Timotej kommer till oss igen. Jag ber Timotej att komma fram till oss men säger åt han att vara snäll mot Caramel, annars kan han lika gärna gå. Han lyssnade.
Helt plötsligt har jag två huvuden hus mig. Caramels i min famn och timotejs vilandes på min axel.
Det går inte ens att förklara hälften till hur magiskt det var.
Jag kände mig accepterad av dem, de förstod mig och jag förstod dem.
Hela tiden gav jag mer uppmärksamhet till Caramel än timotej men efter att ha haft båda huvudena i mn famn ett tag (observera att ja satt ner hela tiden) visar Caramel mig klart och tydligt att jag kan klappa på timotej en stund så det gör jag.
Efter att ha varit i hagen i lite mer än en timma måste jag gå. Jag stryker Caramel på pannan och säger hejdå.
När jag går verkar alla hästarna upperbarligen ledsna. Caramel ger mig tillochmed en liten gnäggning som jag tolkade som "Kom tillbaka snart"
Ni kan tycka att detta är hur fjantigt som hälst man vartenda ord är sant.
Tro mig, jag skulle kunna skriva en bok om denna dag så detta var inte ens en fjärdedel av allt underbart som hände.<3](http://cdn07.dayviews.com/50/_u2/_u4/_u8/_u4/_u1/_u9/u2484197/75723_1294256842/Kann_er_inte_tvingade_att_lasa_Nej_jag_ar_inte_aktiv_har_och_nej_jag_tanker_inte_bli_det_men_jag.jpg)
|
Känn er inte tvingade att läsa
Nej jag är inte aktiv här och nej jag tänker inte bli det
men jag måste ändå berätta om en helt fantastisk upplevelse från idag,
som jag kommer minnas föralltid.
När jag släppte in Caramel i hagen igen efter att jag hade ridit och så tänkte jag följa med in en stund. Det var som att jag kom in i en annan värld. Jag kunde tala deras språk. Jag kände mig direkt som en medlem i flocken. Jag var ledare över flocken. Jag tog med mig Caramel [ han gick såklart självmant med, jag höll inte i honom ] till träden i hagen. Jag kliade honom där han tycker det är skönt i nästan 30 minuter. Han verkligen njöt!
Eftersom jag ville vara själv med Caramel just då ville jag inte att de andra hästarna skulle komma och mota bort honom [han är låg i rang så han flyttar ju sig såklart för de andra hästarna] så när de kom emot oss tog jag ett steg mot dem och spände ögonen i dem. Jag behövde inte tvinga dem. De förstog på en gång och lämnade oss i fred.
Efter en halvtimmas kliande var jag tvungen att sluta eftersom jag var så trött i armen. Men jag fortsatte att klappa caramel på halsen. Då böjer han ner huvudet i knähöjd och naffsar tag i mitt ben. [sådär som jag har berättat för ett tag sen att han gör, biter mig asså] Då säger jag med skarp men låg röst [ det bara kom utan att jag tänkte ] " Om du ska bitas behöver du inte ens vara här hos mig " Då tar han upp huvudet, ser på mig med sina kloka, fina ögon en stund, sedan tar han ner huvudet till knähöjd igen och bara står där medans ja nynnar och klappar honom. Jag fick tårar i ögonen! Varför lära sin häst att sänka huvudet för tryck och obehag när hästen redan vet hur man gör men inte gör det förrän den vill? Svaret lärde ja mig idag.
Han tog inte upp huvudet förrän Timotej kommer fram till oss igen men den här gången bad jag honom inte att gå iväg. istället klappar jag båda hästarna. Smeker deras halsar och pratat stillsamt med dem. Fast om jag verkligen minns rätt så pratade jag inte med ord utan med tankar.
Efter en liten stund går Timotej men Caramel stannar hos mig. Jag satte mig och lutade mig mot trädet och efter någon minut kommer helt plötsligt caramels huvud ner i min famn. Jag kramar inte om han, rädd för att skrämma han, men jag stryker han långsamt och försiktigt över nosryggen. Han har kvar huvudet i min famn när Timotej kommer till oss igen. Jag ber Timotej att komma fram till oss men säger åt han att vara snäll mot Caramel, annars kan han lika gärna gå. Han lyssnade.
Helt plötsligt har jag två huvuden hus mig. Caramels i min famn och timotejs vilandes på min axel.
Det går inte ens att förklara hälften till hur magiskt det var.
Jag kände mig accepterad av dem, de förstod mig och jag förstod dem.
Hela tiden gav jag mer uppmärksamhet till Caramel än timotej men efter att ha haft båda huvudena i mn famn ett tag (observera att ja satt ner hela tiden) visar Caramel mig klart och tydligt att jag kan klappa på timotej en stund så det gör jag.
Efter att ha varit i hagen i lite mer än en timma måste jag gå. Jag stryker Caramel på pannan och säger hejdå.
När jag går verkar alla hästarna upperbarligen ledsna. Caramel ger mig tillochmed en liten gnäggning som jag tolkade som "Kom tillbaka snart"
Ni kan tycka att detta är hur fjantigt som hälst man vartenda ord är sant.
Tro mig, jag skulle kunna skriva en bok om denna dag så detta var inte ens en fjärdedel av allt underbart som hände.<3
Annons
Comment the photo
Anonymous
Thu 6 Jan 2011 10:50
aww så mysigt :)<3
Anonymous
Thu 6 Jan 2011 09:28
Aww :') !
Vad underbart ! <3
Vad underbart ! <3
Anonymous
Wed 5 Jan 2011 22:33
gud vad härligt och mysigt! :)) <3
Jenneliewideen
Wed 5 Jan 2011 22:05
de var det! Den känslan asså, ja du förstår säkert att det inte går att förklara! :')
Jenneliewideen
Wed 5 Jan 2011 21:54
ja verkligen ! :)
De kan jag inte påstå xd men jag är kvinnan som är villig att lära mig hästarnas språk! :D
De kan jag inte påstå xd men jag är kvinnan som är villig att lära mig hästarnas språk! :D
Anonymous
Wed 5 Jan 2011 21:38
jag läste hela ;oo ;)
Bride
Wed 5 Jan 2011 21:37
så kände jag isomras !
wåris är också låg i rang , lilleman som han står med på somrarna brukar jaga bort han ...
jag var ledsen och ville ner till stallet för att hästarna alltid tröstar mejj , wåris märkte att ngt var fel så jag berättade för han , och det var som att han förstog mejj , lilleman kom o börjad jaga bort wåris och jag sa "Nej lilleman" han lyssnade och lät wåris komma fram , efter en stund hade jag båda brevid stenen jag satt på , jag satt på stenen och berättade i ungefär 1 timme , allt var så obeskrivligt !
Hästar är inte bara att ha , dom finns där för en och det gäller bara att förstå dom , tror jag.
när jag gick därifrån kunde jag knappast inte tro att det var sant , båda gnäggade och jag ville verkligen itne gå där i från , men kl var ju ca 9 på kvällen så jag var tvungen , wåris såg så ledssen ut , dessamma med lilleman , när jag satt på sstenen kom tårnarna , jag kände liksom att wåris borde på börja ett liv på det sättet ,efetrsom att han tidigare haft det svårt , ända sen dess har jag tänkt på vad jag gjort , och nu trivs han och ska ALDRIG mer flytta , efter det han gått igenom ska han få dö hos oss .<3
han har blivit misshanlad , blivit slagen i ansiktet drf skygg , tävlat alldeslles för mkt tycker jag , på sommarn tävlade han 2-5 dar i veckan så han är ju förstörd i benen , men i slutet när vi va och kollade på han hade han det bra , vi såg endå att han ville därifrån även om han va t-märkt så tänkte jag på han , vi kollade runt men det var WÅRIS som jag kände för , jag prov red många men nej jag tänkte på WÅRIS!
och tillslut så sitter man där och gråter över att han ska få dö här och att han ska och vi vill att han ska ha ett fint slut i sitt liv , han är 15 och han ska bo här så länge han orkar , han ska inte lida , om han gör det försöker vi med det bästa , jag bryr mig itne om vad andra säger !
han är min ...<3
ursäkta för lång text , men detta påminner mejj sjukt mkt !:')<3
wåris är också låg i rang , lilleman som han står med på somrarna brukar jaga bort han ...
jag var ledsen och ville ner till stallet för att hästarna alltid tröstar mejj , wåris märkte att ngt var fel så jag berättade för han , och det var som att han förstog mejj , lilleman kom o börjad jaga bort wåris och jag sa "Nej lilleman" han lyssnade och lät wåris komma fram , efter en stund hade jag båda brevid stenen jag satt på , jag satt på stenen och berättade i ungefär 1 timme , allt var så obeskrivligt !
Hästar är inte bara att ha , dom finns där för en och det gäller bara att förstå dom , tror jag.
när jag gick därifrån kunde jag knappast inte tro att det var sant , båda gnäggade och jag ville verkligen itne gå där i från , men kl var ju ca 9 på kvällen så jag var tvungen , wåris såg så ledssen ut , dessamma med lilleman , när jag satt på sstenen kom tårnarna , jag kände liksom att wåris borde på börja ett liv på det sättet ,efetrsom att han tidigare haft det svårt , ända sen dess har jag tänkt på vad jag gjort , och nu trivs han och ska ALDRIG mer flytta , efter det han gått igenom ska han få dö hos oss .<3
han har blivit misshanlad , blivit slagen i ansiktet drf skygg , tävlat alldeslles för mkt tycker jag , på sommarn tävlade han 2-5 dar i veckan så han är ju förstörd i benen , men i slutet när vi va och kollade på han hade han det bra , vi såg endå att han ville därifrån även om han va t-märkt så tänkte jag på han , vi kollade runt men det var WÅRIS som jag kände för , jag prov red många men nej jag tänkte på WÅRIS!
och tillslut så sitter man där och gråter över att han ska få dö här och att han ska och vi vill att han ska ha ett fint slut i sitt liv , han är 15 och han ska bo här så länge han orkar , han ska inte lida , om han gör det försöker vi med det bästa , jag bryr mig itne om vad andra säger !
han är min ...<3
ursäkta för lång text , men detta påminner mejj sjukt mkt !:')<3
Jenneliewideen
Wed 5 Jan 2011 21:42
det gör inget, jag läste allt :)
Hästar är underbara.
"hunden är människans bästa vän" Ja, de är jätte lätta att bli omtyckta av men när man blir äkta vän med sin häst då förändras ens liv för alltid <3
Hästar är underbara.
"hunden är människans bästa vän" Ja, de är jätte lätta att bli omtyckta av men när man blir äkta vän med sin häst då förändras ens liv för alltid <3
Bride
Wed 5 Jan 2011 21:44
wåris är som en hund x)
haha men ja hästen kan förändra exakt allt , från sårbar het till äkta kärlek , killar och tjejer som inte gillar hästar vet itne vad dom snackar om !
haha men ja hästen kan förändra exakt allt , från sårbar het till äkta kärlek , killar och tjejer som inte gillar hästar vet itne vad dom snackar om !
Jenneliewideen
Wed 5 Jan 2011 21:45
nej precis.
Men de vet inte dem som inte förstår sig på hästar heller.
Men de vet inte dem som inte förstår sig på hästar heller.
Bride
Wed 5 Jan 2011 21:47
nej , men dom ger dom ju inte en chans , tycker det är patetiskt att dom går runt o skämtar om allt slakteri o massa ...
21 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/jenneliewideen/481843927/
Visa toppen
Show footer