March
Monday 17 December 2007 photo 10/12
|
Att bara lyssna på denna låten. Att bara låta tårarna rinna ner från kinden. Känna att problemen försvinner för en stund. Hoppas på att dom försvinner med tårarna. Inte torka bort dom, låta dom rinna, ner för hela kinden. Allt kändes så perfekt för bara en stund sen. Allt kändes som om det var löst. Men saker och ting upprepas. Plötsligt kommer problemen tillbaka och trycker en i ryggen. Fast att domitne syns, så finns dom där hela tiden. problemen bevakar en, varenda steg. Väntar på ett snesteg som gör mig svag, ger sig på mig, när jag är som svagast. Gör mig svagare.. Inget är lätt längre.. Allt känns hela tiden gå fel. Kan aldrig känna sig glad i hela kroppen. Någonstas finns det alltid n¨got som inte stämmer, som itne stämmer med det glada. Det finns problem överallt. Tårarna rinner ner för kinden.. Inte torka bort, låta dom rinna. Ibland blir problemen förstora. Man klarar itne av att behålla lugnet. Man grips av panik. Tårarna bara rinner och rinner. Dom vill inte stoppa. Jag vill inte att dom ska stoppa. Allt sätter spår på mig. Hela tiden tar jag allt så hårt. Nu för tiden kan jag aldrig bita mig i läppen och hålla kvar tårarna. Jag orkar inte, jag är för svag. Denna tiden är känslig. Så många val, så mycket ansvar. Jag klarar inte av att behålla lugnet. Jag klarar inte längre av att höra vad andra tycker. Jag bryter ihop. Jag klarar inte av att vara stark längre. Just nu finns det inget som heter perfekt i min värld. Det blir aldrig perfekt enligt mig. Alltid finns det problem som plötsligt knackar på dörren. allt kraschar, inget står kvar, allt brister i bitar. Allt man sparat, allt man haft försvinner. Det finns inte längre. Tårarna rinner nerför kinden. Jag låter dom rinna och hoppas på att problemen följer tårarnas väg, bort från huvudet, bort från kroppen. När försvinner panikkänslorna ? När försinner tankarna om problemen ? När blir det perfekt ? Kommer jag någonsin känna mig helt glad, i hela kroppen. ?
Annons
Comment the photo
JennyKarlsson
Mon 17 Dec 2007 20:35
Ellen, du ska bara veta hur mycket det betyder för mig när din mamma inte kallar mig för gäst utan en av familjen. Visst, det låter töntigt, men , jag känner mig trygg och hemma hos er, välkommen. underbart att veta att du finns där & att du bryr dig <3
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/jennykarlsson/135940867/
Visa toppen
Show footer