Känns som om jag la in denna bilden igår. Det var då 51 dagar kvar tills jag skulle åka till åhus konfaläger ! jag var så spänd ! Jag har nog aldrig varit så nervös & förväntansfull som jag var då ! När det sen var dags, att åka in på infarten till åhusgården kunde jag iten sluta darra. Jag var så rädd för vad som skulle hända, för jag visste ju ingenting . jag visste inte vad vi skulle göra, vad vi skulle lära oss och vilka kompisar jag skulle få. Jag minns det som igår när jag checkade in på rummet som jag skulle dela med Sofia. C 16. mitt rum, mitt och Sofias rum. dagarna gick, alldeles för snabbt. Varje dag hände nya saker. ena dagen var man tvungena tt hjälpa killarna med tvätten. Andra dagen fick man iten sitta still i 3 sek, medans andra var bara att umgås & ta det lugnt. Jag kan känna doften av Åhusgården när jag kollar på bilder därifrån. Jag får en slags känsla i fingrarna när jag tänker på det. Man kände sig så trygg, så avslappnad. Man behövde itne göra sig till. man kunde ta av masken. Man kunde vara sig själv. Skita i hur det var hemma. skita i alla problem som fanns där hemma. på Åhusgården, där fick man avra sig själv och bli accepterad för det. Jag kommer adlrig glömma när vi låg där på filten & skulle ta bilder. Kommer aldrig glömma hur alla pressades för att få plats. Eller killarnas & tjejernas afton då vi blev utsatta för det ena och det andra. Och på kvällarna, då allt var så stillsamt. Då vi gick in till kyrksalen för att ha Andakt. När man satt på den hårda stolen som gjorde att rumpan domnade av och satt där och sjöng lovsånger. Sånger som sätter sig på huvudet och ger sånna minnen nu i efterhand. när man sen inte klarade av att hålla sina tankar som flödade i sitt huvud utan var tvungen att ta en bönelapp. Då man sedan satt sig nere på "gräsmattan" i nedre kyrksal och grät. Bad till Gud att man skulle ta vara på alla de dagar man hade kvar på lägret, och verkligen vara sig själv. Allt var vrkligen så perfekt på Åhusgården. Inga problem.. När sen den senaste veckan kom ville man bara gråta. man skulle inte längre få umgås med dom underbara människor varje dag som man träffat . Dom kommer inte längre att göra din dag så mkt roligare. dom skulle inte längre skratta med dig. Och framförallt, Jag skulle itne få dela rum emd Sofia Hultin mer.. Vi skulle itne tävla till duschen på morgnarna och vi skulle inte längre leka stefan holm innan vi skulle sova.. Och aldrig mer skulle vi prata tillsammasn om Jarel om nätterna.. Just dom dagarna slutade Åhusgården vara perfekt.. Då gillade man inte åhusgården längre, man ville att gården skulle kunan göra så att man skulle få stanna i Åhus några månader till ! men dagen kom, då vi skulle konfimeras. Enligt många är detta är bra dag, för då får man slippa alla jävla konfirmationsletioner, men enligt mig var den värsta dagen i mitt liv. den 7 juli 2007.. Vi skulle packa allt, städa överallt och göra oss klara för att åka till kyrkan. Såklart var min mamma försenad så jag kom lite sent till kyrkan.. Vi gick in och allt började.. Först lite låtar och sedan var det dags för oss att visa vad vi gjort den senaste veckan. När jag sedan stod där bakom skärmen där en film visades av att vi alla kommit närmare gud. låten i bakrunden var såklart " Falling on my knees" ( låten som alltid får mig att gråta ) Började gråta, fastatt jag itne ville.. Kommer ihåg att bea räddade mig ur situationen och sa att jag fick gråta sen. Nu skulle jag vara glad och visa Föräldrarna att vi var jätteglada för att vi fick åka på detta udnerbara läger. så snabbt sög jag in tårarna i tårkanalerna igen och tog några djupa andetag. Efter vi varit i kyrkan åt vi vår sista middag tillsammasn. tillsammasn på åhusgården. vi skickade runt våra biblar och skrev idom. en personlig hälsning till allihopa. Efter vi ätit gick vi ut i en stor ring.. Sisa Kramringen.. kramringen som vi haft varje kväll på lägret. Usch.. Har nog aldrig känt mig så tom som jag gjorde när jag stod där.. Dags att åka hem. Lotta och jag satt helt knäpptysta bak i bilen.. sa ingenting. I mitt huvud flödade bilder från allt vi gjort.. vet iten vad som visades i Lottas. Åkte hem & stöttlipade när jag la in alla bilder.. några månader efter detta. närmare bestämt den 7 september var det dags för återträff. Minns att när man återigen åkte in på infarten darrade mina ben så mycket att jag nästan itne kunde stå. så lycklig, jag var tillbaka på Åhusgården. på den plats där jag känner mig trygg. På den plats där jag känner mig lycklig.* Minns att det första Henke sa när han såg mig var : jenny,d u har blivit längre och du har ju färgat håret ! :D och när han sa att det var mig han hade saknat mest. det gjorde mig så glad. Jag kunde inte säg vilken jag saknat mest, för alla är en del av mig. sista dagen den helgen minns jag att Sofia & Kristina sa att vår återträfff avr den roligaste dom varit på . kan nog stämma för shiit va kul jag hade ! som vanligt grät man på andakterna och som vanligt fick man ont i rumpan av att sitta och sjunga dom underbara lovsångerna. texten till Falling on my knees kom upp på skärmen och tårarna bara rann ner för kinden! Alla dessa minnen jag fått dela. Alla dessa vänner jag fick ! Jag kommer aldrig att glömma de dagar jag hade med er ! aldrig !! nästan varje natt innan jag somnar kollar jag igenom min konfabok där jag har alla bilder från lägret ! Underbaringar, jag skulle göra vad som helst för att få träffa er allihop just nu!

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Comment the photo

Anonymous Sat 22 Dec 2007 14:10

Åh! Jenny! Se nu vad du har gjort! Jag gråter ju!!! saknar dig din mest underbara person på jorden! Älskar dig och alla åhusingar!!<33

- Read more -

JennyKarlsson Sat 22 Dec 2007 14:11

Förlåt, Men jag var tvungena tt skriva av mig lite, jag sakanr dig så sjukt mkt Bea !! <3333333333

- Read more -

Anonymous Sat 22 Dec 2007 00:43

Jenny!!! asså sitter här o gråter i min ensamhet! fy vad jag saknar, går ej att beskriva hur mkt allt detta har gjort för mig<33 otroligt fin sammanfattning av det underbaraste lägret någonsin! saknar dig ngt så otroligt mkt jenny!!<333

- Read more -

JennyKarlsson Sat 22 Dec 2007 00:44

Jag kan inte heller sluta gråta när jag tänker tillbaka på allt vi hade.. att jag aldrig kommer få känna så igen ... :/ saknar dig agnes, blir det någon återträff :) ?

- Read more -