Sunday 15 April 2012 photo 1/1
|
(En låt jag rekommenderar er att lyssna på om ni tänker läsa vad jag har att förmedla: http://www.youtube.com/watch?v=ATLX_SUwPGs )
Jag mår inte bra. Ångest.
Lyssnar på musik, känns som att det är det enda jag har kvar numera.
Jag har fan inget att göra, har inga pengar.
Ligger efter i skolan, men jag orkar verkligen inte ta mig tid att ta tag i det.
Jag har vänner som jag litar på, men de vännerna befinner sig totalt åt helvete, med undantag för en person, tack Alexander.
Jag är dessutom så jävla dum i huvudet att jag inte ser till att ta vara på det, och hittar på något med honom.
Kan inte skejta, för jag har slagit halvt ihjäl mig.
Kan inte spela musik, för mina trummor är utspridda över hela världen, och bandet går åt helvete.
Jag har inte ens en komplett familj som jag känner att jag kan lita på.
Jag sitter hemma, sitter uppe på nätterna tills klockan är 5-6 på morgnarna, och sover knappt.
Äter knappt, har ångest hela tiden för att jag skjuter upp allt.
Har så mycket att jag inte ens vet vart jag ska börja ta tag i saker.
Det känns som att jag sitter fast i en bur för livet, tar halvt ihjäl mig både inåt och utåt.
Jag behöver bort härifrån, bort ifrån allt. Men bort lär jag aldrig komma, om jag inte fixar det sista i skolan, och det är ju faktiskt möjligt. Men då måste jag slita som ett jävla as fram tills dess att jag ska ta studenten.
Motivation, vad är det? Motivation är något jag saknar, till allt som inte är kul.
Kul innebär datorspel, skateboard och trummor. Eventuellt en gitarr också.
Ovanpå det så behöver jag fortfarande ta hand om mammas grejer, går fortfarande inte släppa det helt, måste flytta ner massa grejer dit. Kommer aldrig kunna släppa det.
Jag minns inte hennes röst, jag minns inte hur hon såg ut, jag minns inte hur hon var längre.
Jag minns bara att hon mådde dåligt, att hon var trasig. Sönder.
Men allt var så mycket bättre än det här. Jag var ung och oförstående.
Jag vill inte.
Jag vill vara ung och dum.
Dum som i oförstående.
Oförstående som i att man tar var dag som den kommer.
Utan att se vad som finns under ytan.
Utan att reflektera över konsekvenser.
Allt var så bra.
Man behövde fan inte tänka. Bara göra saker som var roligt.
Naiv. Korkad. Jag är det fortfarande.
Tomhet, det är allt jag består av.
Jag har slutat känna saker.
Det enda jag känner är svek, det enda jag känner av är saker som är jobbigt. Det slår mig i ryggen hela tiden.
Jag kommer aldrig komma över Emily.
Jag har ingen referens till något som kan jämföras med den känslan, av Emily.
Doften, tanken, närvaron.
Kärlek? Idioti, men den bästa idiotin som existerar.
Även den jobbigaste känslan som finns.
Jag har slutat bry mig om saker. Jag gör som sagt ingenting, jag orkar inte.
Jag kan inte förstå att andra människor har det svårt.
Allt jag tänker är "Håll käften, yttra dig inte innan du kört runt din egen morsa i rullstol och torkat hennes skit".
Det enda jag har är ord. Ord.
Ord betyder ingenting. Ord är ingenting.
Ord är ingenting utan någonting bakom.
Jag vet inte längre vad jag ska göra.
Alla vägar når sitt slut, och det känns som att bilen stannat i en återvändsgränd och fått slut på bensin.
Godnatt, förlåt för att jag tar upp er tid.
Jag hoppas iallafall att livet är er tillfreds.
Come home, come home
I'm still alone
This bullshit isn't worth my life
This bullshit isn't worth my life
And I know no matter what it says, I'm gone
No matter what it says, I'm home
And I'm waiting on
Come home, come home
Please come home
This sappy shit ain't me
And yet you got me feeling fucked up beyond relief
I know I'm home, getting out of reach
Still I'm suffering to know I'm just okay
Alone
Mamma, kom hem. Jag saknar dig.
Annons
P4R4LYZ3D
Sat 28 Apr 2012 20:06
Ojoj ditt liv verkar verkligen inte lätt, har tyvärr inga tips, men kämpa på och ge inteupp! :)
btw låten är helt fantastiskt fin!
btw låten är helt fantastiskt fin!
P4R4LYZ3D
Tue 1 May 2012 12:00
Låter trevligt, säkert kul med ett band för gemenskapen o så kan jag tänka mig.
Haha Jimmys en mans orkester! :D du är då musiklaisk du som kan spela att detdär :o
Haha Jimmys en mans orkester! :D du är då musiklaisk du som kan spela att detdär :o
Jimmy
Tue 1 May 2012 12:53
Ja, det är som en andra familj.
Lite så. Har spelat Gitarr och trummor sedan jag var 13, fyller 19 nu i maj, så jag har spelat ett tag.
Lite så. Har spelat Gitarr och trummor sedan jag var 13, fyller 19 nu i maj, så jag har spelat ett tag.
P4R4LYZ3D
Sat 5 May 2012 14:48
Ja du har ju det:) men är ju kul att hålla påmed musik o så!
Själv ä man dock för lat D=
Själv ä man dock för lat D=
Anonymous
Thu 26 Apr 2012 19:36
Med en fader bortgången för fyra år sedan är jag kanske en av få du känner som verkligen vet vad det rör sig om, men det gör det även mindre lätt att säga något som för stunden piggar upp, för det är sjukt, hemskt och hjärtekrossande, och att du mår dåligt över det är med all rätt.
Jag vet att ditt läge är en aning annorlunda än mitt, men båda är de allvarliga nog för att sorgen skall vara ouppnåelig i dem båda, och känslan över att aldrig få något, eller någon, åter är förmodligen lika stark och hemsk.
Det är dock inget som kan hålla dig nede i evighet. Klyschigt som det än må låta, är «tiden läker alla sår» ett uttryck som jag känner sannerligen yttrades en gång av erfarenhet. Min erfarenhet ledde mig till samma slutsats. Många mörka tillfällen som i tillfällig tid fick mig att tappa greppet bleknade i sin inverkan blott över tid. Jag mår faktiskt utmärkt nu.
Jag saknar honom och annat och andra som varit. Det kommer jag kanske alltid att göra, men skillnaden är att jag i dag minns med glädje och nostalgi snarare än sorg och avsaknad av hopp, och det är den där linjen man är tvungen att korsa. Det är kanske inget man kan, eller bör, tvinga fram, men med tiden kommer det av sig självt.
Det gäller bara att klara sig i genom den tiden, och det ser du ut att göra. Håll dig sysselsatt i den mån du kan. Livet är orättvist och detta är redan hänt nu. Det som var kommer aldrig åter, men du är mycket ung och kommer att vara till i kanske sextio ytterligare år. Det är bara icke värt att älta och sörja i en livstid så lång.
Man är så illa tvungen att godtaga verkligheten som den är en given och bara göra vad man bäst kan ut av den. Det verkar krångligt och det kan verka fel och respektlöst mot henne, men nu är läget som det är. Tyvärr är det ju det. Det är inget du kan låta gå ut över resten av din framtid eller sinnesro.
Skapa ditt liv i godo och låt icke livet skapa dig i ondo.
Jag vet att ditt läge är en aning annorlunda än mitt, men båda är de allvarliga nog för att sorgen skall vara ouppnåelig i dem båda, och känslan över att aldrig få något, eller någon, åter är förmodligen lika stark och hemsk.
Det är dock inget som kan hålla dig nede i evighet. Klyschigt som det än må låta, är «tiden läker alla sår» ett uttryck som jag känner sannerligen yttrades en gång av erfarenhet. Min erfarenhet ledde mig till samma slutsats. Många mörka tillfällen som i tillfällig tid fick mig att tappa greppet bleknade i sin inverkan blott över tid. Jag mår faktiskt utmärkt nu.
Jag saknar honom och annat och andra som varit. Det kommer jag kanske alltid att göra, men skillnaden är att jag i dag minns med glädje och nostalgi snarare än sorg och avsaknad av hopp, och det är den där linjen man är tvungen att korsa. Det är kanske inget man kan, eller bör, tvinga fram, men med tiden kommer det av sig självt.
Det gäller bara att klara sig i genom den tiden, och det ser du ut att göra. Håll dig sysselsatt i den mån du kan. Livet är orättvist och detta är redan hänt nu. Det som var kommer aldrig åter, men du är mycket ung och kommer att vara till i kanske sextio ytterligare år. Det är bara icke värt att älta och sörja i en livstid så lång.
Man är så illa tvungen att godtaga verkligheten som den är en given och bara göra vad man bäst kan ut av den. Det verkar krångligt och det kan verka fel och respektlöst mot henne, men nu är läget som det är. Tyvärr är det ju det. Det är inget du kan låta gå ut över resten av din framtid eller sinnesro.
Skapa ditt liv i godo och låt icke livet skapa dig i ondo.
Jimmy
Thu 26 Apr 2012 22:23
Du anar inte hur de där orden värmde, kära vän.
Jag mår faktiskt bättre, ser lite ljus i tillvaron.
Glad att du mår bra trots den tragiska händelsen.
Detta är ingenting små tonårspojkar ska råka ut för, så onödigt.
Vi borde prata oftare, vi har haft en väldans massa givande konversationer.
<3
Jag mår faktiskt bättre, ser lite ljus i tillvaron.
Glad att du mår bra trots den tragiska händelsen.
Detta är ingenting små tonårspojkar ska råka ut för, så onödigt.
Vi borde prata oftare, vi har haft en väldans massa givande konversationer.
<3
Anonymous
Thu 26 Apr 2012 22:30
Skönt att höra. Du är fri att slå upp ett samtal när du känner för det!
Incarnation
Mon 16 Apr 2012 17:23
Jag förstår på sätt och vis vad du går igenom, även fast jag inte varit med om något lika illa. Jag vet inte riktigt vad du ska göra för att fixa allt, men till att börja med kan du försöka att sova lite mer. Om inte annat blir det mindre tid till att tänka på en massa skit.
Mewfin
Mon 16 Apr 2012 01:16
Jag vet inte, jag har ingen aning om hur det är, har aldrig upplevt något liknande. Kan inte identifiera mig i hur fruktansvärt det måste vara, tänker inte ens försöka, känns respektlöst. Men jag vet hur den där hopplösheten känns. Och tröttheten. På allt. Det känns som man inte har något, alls. Man är så fast i det där ingentinget att man inte tar tillvara på det man faktiskt har. Och inte vet hur man ska sluta sitta fast i sitt jävla hål, man liksom slutar försöka för man hamnar ändå alltid där vad fan man än gör. Vill inte att du ska behöva vara på ett sånt ställe Jimmy. Ingen vill. Det är lätt att avfärda folks välmening med att tänka att de inte har en aning om hur det känns, och därför inte kan bry sig på riktigt. Jag hoppas att du inte gör det. Du har många som verkligen tycker om dig, som ser vilken fin person du är och som önskar dig allt bra i världen. Och var du än hamnar så kommer det alltid finnas folk där för dig. Promise <3
Jimmy
Mon 16 Apr 2012 01:50
Nej, avfärdar inte folk som visar att de bryr sig, bugar och tar tacksamt emot.
Du är bra Annéa. <3
Jag hatar att jag bor så jävla långt ifrån alla jag trivs med. :(
Du är bra Annéa. <3
Jag hatar att jag bor så jävla långt ifrån alla jag trivs med. :(
Mewfin
Mon 16 Apr 2012 02:08
Ja, det kan vara lite trist. Men se det så att har du många utspridda vänner, så har du alltid någon som vill träffa dig vart du än hamnar i landet <3
Peppar
Sun 15 Apr 2012 04:00
Jag känner med dig angående en hel jävla del av det här.
Och, om jag misstänker rätt så beklagar jag angående din mor.
Min far gick bort för snart 2 år sen.
Och, om jag misstänker rätt så beklagar jag angående din mor.
Min far gick bort för snart 2 år sen.
Jimmy
Sun 15 Apr 2012 04:07
Hon återhämtade sig ju efter krocken och var hemma och sådär, men det var ju inte samma person. Hon led igenom ungefär 40 hjärnblödningar.
Men hon gick, pratade, åt och var hemma och pillade med lite saker. Tvätt osv. Vi klarade dagen helt enkelt.
För ganska exakt ett år sedan nu, så satt vi hemma i soffan och tittade på tv.
Jag ser hur mamma ska dricka kaffe, och bara tippar koppen och häller allt ner i knät. Hon sätter skakigt ner koppen och bara tittar rätt ut i luften.
Ingen reaktion, någonstans.
Stroke.
Sedan dess har hon legat i en säng.
Men hon gick, pratade, åt och var hemma och pillade med lite saker. Tvätt osv. Vi klarade dagen helt enkelt.
För ganska exakt ett år sedan nu, så satt vi hemma i soffan och tittade på tv.
Jag ser hur mamma ska dricka kaffe, och bara tippar koppen och häller allt ner i knät. Hon sätter skakigt ner koppen och bara tittar rätt ut i luften.
Ingen reaktion, någonstans.
Stroke.
Sedan dess har hon legat i en säng.
Peppar
Sun 15 Apr 2012 04:25
Jag vet verkligen inte vad jag ska säga.
Det jag har varit igenom är inte ens i närheten av det, skulle jag säga.
Det jag har varit igenom är inte ens i närheten av det, skulle jag säga.
Jimmy
Sun 15 Apr 2012 04:26
Det var inget roligt, iallafall.
Det är inget du borde sträva efter att uppleva, haha.
Finns nog inte så mycket att säga, det är rätt svårt att leva sig in i hur det är och har varit.
Det är inget du borde sträva efter att uppleva, haha.
Finns nog inte så mycket att säga, det är rätt svårt att leva sig in i hur det är och har varit.
49 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/jimmy/504236786/