Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Då var det gjort. Jag och Hugo tågade upp till huvudstaden med våran kamerakvinna Linn för att göra vårat Bungy Jump hopp.
Denna kran tog oss 100 meter upp i luften!
I samma veva som jag och Hugo fyllde i lite papper som behövdes för att få hoppa så var det Sverigerekord försök i flest antal ballonger utsläppta samtidigt. Om in
Efter en låång väntan som var full av nervositet och förväntningar så fick vi börja trä på oss all säkerhetsutrustning
Sådär, all utrustning satt ordentligt på både mig och Hugo och det drog ihop sig till hoppet:D
Jag och Hugo står och tittar upp på någon som hoppar. snart var det våran tur och nerverna var på helspänn. 100 meter är trotts allt en bra bit..:D
Dåså, våran tur. Och ner kom mannen i den lilla "korgen" som skulle föra oss upp mot skyn.
Hopp in i korgen. Den var väldigt , väldigt liten så det va trångt eller "mysigt" om man så vill..
Som sagt, korgen var liten o vi hade lite trubbel med att komma in..:P
Men vi lyckades o nu bar det av.
Nu var vi påväg upp, 100 meter skulle vi. Och att få se ett sommarvackert Stockholm från den höjden va helt otroligt, finns bara en sak att säga, fan va Stockholm &aum
Nu stog vi där uppe i den lilla korgen och såg ut över huvudstaden sammtidigt som vi fick instruktioner om hur hoppet skulle gå till.
Men när vi såg ut över huvu
Nu bar det av, det var helt otroligt. Jag var vänd med ryggen mot uthoppspunkten o hugo var vänd mot mig. Och efter nedräkning (3-1) så föll vi
Vilken kännsla det var, sug i magen och en krafftig acceleration, man kunde inte göra annat än att njuta. Men det var på samma gång lite obehagligt för allt blod rusade
ner mot marken for vi och kände adrenaliten pumpa som ett rus..
Och efter 3 stycken sådana uppotkasst så fick vi släppa det stenhårda taget vi hade om varandra och bara hänga:)
Och så var vi nere på marken igen och blev motagna av intruktörerna..
Och så låg vi där medans dom koppla loss oss. och samtidigt så kände man en lättnad och stor glädje, och en puls som slog på rätt bra..:P
nu kunde vi inte göra annat än att le:D
Och så åkte det sista av säkerhetsutrustningen av och vi var klara med vårat Bungy Jump hopp.
Det var garanterat inte sista gången vi hoppade. Den kännslan och den a
Och här har vi Linn som var med och filmade! utan henne så hade det inte blivit några bilder till min eller Hugos bilddagbok, så tack för hjälpen!:D
Syrran bland massa raukar
Jag med solen i ögonen o vind i håret..:P
Farsan
hahaha, morsan och farsan:D tror tom att dom är nyktra där..:P