August
Friday 17 February 2012 photo 1/1
![Tjenare allihopa!
Vet att jag varit sjukt dålig på att uppdatera er på musik fronten.
Sry för de....
Men jag ligger just nu hemma och är sjuk och har varit det i över en vecka.
Så det ända jag har kunnat göra är att skriva vidare på nytt material.
Så nu i natt (som vanligt) har jag suttit och skrivit.
Blev klar med en text som jag förhoppningsvis ska försöka spela in under dagen(om jag är vaken)
Men ska dra å slagga nu.
Men självklart ska ni få texten till låten som blev klar i natt!
Hedda - Dagboken
[Intro]
Letar bland gamla saker i min garderob.
Tog fram en gammal låda, med texten, minnen ovanpå.
Hitta en massa saker, men en sak fånga mitt öga.
En bok täckt av dam, som låg där i denna röra.
Öppnade boken ni kanske undrar vad jag fann.
Jag kan berätta att ordet dagbok var inristat som dess namn.
[Vers1]
Öppnar min dagbok, ser texter av olika slag.
Där det stod detaljerat om hur mitt liv var dag för dag.
Jag börja läsa, om hur energin var slut,
Som att jag var vilse i en labyrint och inte kunde hitta ut.
Att jag var trött på alla saker,
ville bara vara själv.
Om hur jag grät mig själv till sömns varenda jävla kväll.
Var inne i en mörk tid,
Kliv för kliv, att vara fri det var.
Att dränka alla problem i sprit
Var min filosofi.
Att jag funderade mycket på var och när.
Nån skulle komma ned från himmelen å ba ta mig iväg.
(Ska jag orka det här)
När jag fick gå blint i mörkret utan lampa för att hitta min väg.
Jag orkar inte med nå alls, förutom kniven mot min hals.
Att ta mitt liv, falla pladask, vi kanske möts nån annan stans.
De var intrycket jag fick, jag stänger kvickt.
Och lägger boken åt sidan och ser den sakta byter skepnad.
[Ref]
Det är min inre daggbok.
Har hela själen full av minnen.
Som har lagrats i mitt hjärnkontor.
[vers2]
Boken har bytt sin skepnad till min spegelbild.
Sätter upp den och ramar in den på väggen för att ta mig en till.
Men jag ställer mig framför spegeln och tänker shiit.
Där står en trasig ärrad människa, som bara har sitt.
Jag menar,
Han har inge vilja kvar. så varje dag bemöts med hat.
Är allt för lat för göra något av dom få val han har,
Får plats med allt han uppskattar, under en arm.
Där har han pennan och pappret, å inget annat.
Jag orkar inte med nå alls, förutom kniven mot min hals.
Att ta mitt liv, falla pladask, vi kanske möts nån annan stans.
Nu börjar känslan att bli återkommande.
Känner rysningar i kroppen men kan inte dämpa de.
De här är skrämmande.
Vänder ryggen till, för att gå ifrån.
Men något inom mig säger ifrån.
Spegeln blir till bok igen.
Vad är det som händer.
Kollar på datumet under texten jag har läst…
Och ser att det är dagens datum…](http://cdn08.dayviews.com/99/_u3/_u1/_u7/_u8/_u0/_u0/u3178007/75391_1329458438/Tjenare_allihopa_Vet_att_jag_varit_sjukt_dalig_pa_att_uppdatera_er_pa_musik_fronten_Sry_for_de_Men.jpg)
|
Tjenare allihopa!
Vet att jag varit sjukt dålig på att uppdatera er på musik fronten.
Sry för de....
Men jag ligger just nu hemma och är sjuk och har varit det i över en vecka.
Så det ända jag har kunnat göra är att skriva vidare på nytt material.
Så nu i natt (som vanligt) har jag suttit och skrivit.
Blev klar med en text som jag förhoppningsvis ska försöka spela in under dagen(om jag är vaken)
Men ska dra å slagga nu.
Men självklart ska ni få texten till låten som blev klar i natt!
Hedda - Dagboken
[Intro]
Letar bland gamla saker i min garderob.
Tog fram en gammal låda, med texten, minnen ovanpå.
Hitta en massa saker, men en sak fånga mitt öga.
En bok täckt av dam, som låg där i denna röra.
Öppnade boken ni kanske undrar vad jag fann.
Jag kan berätta att ordet dagbok var inristat som dess namn.
[Vers1]
Öppnar min dagbok, ser texter av olika slag.
Där det stod detaljerat om hur mitt liv var dag för dag.
Jag börja läsa, om hur energin var slut,
Som att jag var vilse i en labyrint och inte kunde hitta ut.
Att jag var trött på alla saker,
ville bara vara själv.
Om hur jag grät mig själv till sömns varenda jävla kväll.
Var inne i en mörk tid,
Kliv för kliv, att vara fri det var.
Att dränka alla problem i sprit
Var min filosofi.
Att jag funderade mycket på var och när.
Nån skulle komma ned från himmelen å ba ta mig iväg.
(Ska jag orka det här)
När jag fick gå blint i mörkret utan lampa för att hitta min väg.
Jag orkar inte med nå alls, förutom kniven mot min hals.
Att ta mitt liv, falla pladask, vi kanske möts nån annan stans.
De var intrycket jag fick, jag stänger kvickt.
Och lägger boken åt sidan och ser den sakta byter skepnad.
[Ref]
Det är min inre daggbok.
Har hela själen full av minnen.
Som har lagrats i mitt hjärnkontor.
[vers2]
Boken har bytt sin skepnad till min spegelbild.
Sätter upp den och ramar in den på väggen för att ta mig en till.
Men jag ställer mig framför spegeln och tänker shiit.
Där står en trasig ärrad människa, som bara har sitt.
Jag menar,
Han har inge vilja kvar. så varje dag bemöts med hat.
Är allt för lat för göra något av dom få val han har,
Får plats med allt han uppskattar, under en arm.
Där har han pennan och pappret, å inget annat.
Jag orkar inte med nå alls, förutom kniven mot min hals.
Att ta mitt liv, falla pladask, vi kanske möts nån annan stans.
Nu börjar känslan att bli återkommande.
Känner rysningar i kroppen men kan inte dämpa de.
De här är skrämmande.
Vänder ryggen till, för att gå ifrån.
Men något inom mig säger ifrån.
Spegeln blir till bok igen.
Vad är det som händer.
Kollar på datumet under texten jag har läst…
Och ser att det är dagens datum…
Annons
Visa toppen
Show footer