Wednesday 8 April 2009 photo 1/1
|
Jag vandrar nu ensam på vägen,
försöker att förstå
förstå att du är bortsprungen, någonstans dit jag inte längre når,
jag försöker att förstå att du aldrig kommer igen.
Det är ingen ide att jag letar,
det är ingen ide att jag försöker skrika eller ropa ditt namn.
Igår drabbades jag av en sjuhelvetes förkyldning (vi kallar det så), värre en pesten, värre än cancer. Fast vad vet jag om det. Det enda jag vet är att det gör så fruktansvärt jävla ont, och det har aldrig förr gjort såhär ont.
Jag blev så fruktansvärt snuvig igår, när solskenet lös som mest, när jag trodde att allt skulle bli bättre. För det blir det alltid när det är vårtider.
Men ingenting blir bättre. Det som är sagt är sagt och det som är gjort är såklart lika förbaskat gjort.
Mitt hjärta skriker, jag kan inte äta, jag kan inte sova. Allt för det som inte borde varit sagt, allt som jag borde varit, allt som borde varit sagt istället och det som vi borde gjort. Mitt hjärta skriker efter dig, men jag måste dämpa dess abstinens. Jag får inte älska dig.
men jag älskar dig som fan.
Det gör så ont,
så fruktansvärt ont.
Jag blev så fruktansvärt snuvig igår, när solskenet lös som mest, när jag trodde att allt skulle bli bättre. För det blir det alltid när det är vårtider.
Comment the photo
Finns här för dig <33
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/johcelyn/352814908/