Sunday 12 July 2009 photo 1/1
|
En man hade två söner.
Den yngre av dessa två söner sa "Jag vill ha min andel av ditt arv nu, istället för att vänta tills du dör." Och pappan gick med på att dela sin egendom mellan sönerna.
Några dagar senare hade den yngre sonen sålt allt han hade fått från pappan, och gett sig iväg till ett annat land. Där levde han ett villt och omoraliskt liv och gjorde snart slut på alla sina pengar.
Men en svår hungersnöd drabbade landet, och hanbörjade svälta. I sin förtvivlan bad han då en lantbrukare att anställa honom, som mannen sedan gjorde. Sonen fick obbet att vakta svin. Även fast han jobbade fick han väldigt dåligt betalt och gick fortfarande hungrig. Tillslut längtade han att få äta svinens mat, men ändå gav ingen honom mat.
Då insåg han äntligen hur dum han hade varit och sa till sig själv: "Hemma hos pappahar de anställda mat i överflöd, och här håller jag på att svälta ihjäl! Jag går hem till pappa och säger: 'Pappa, jag har syndat mot både Gud och dig. Jag är inte värd att kallas din son längre, men låt mig åtminstone få arbeta som en av dina tjänare.'" Och så gick han hem till sin pappa.
Men när sonen såg huset som hans far bodde i, fast inte hade kommit fram än, då såg hans pappa honom och fylldes av kärlek och medlidande. Och han sprangemot sin son och kramade om honom.
Sonen utbrast: "Pappa, jag har syndat mot Gud och mot dig. Jag är inte värd att kallas din son längre."
Men hans pappa sa till tjänarna: "Skynda er! Ta fram mina finaste kläder och sätt honom på dem! Hämta sedan gödkalven och slakta den, så att vi kan äta och ha en stor fest. För min son var död men är levande igen. Han var förlorad men har kommit tillbaka till mig." Och så började festen.
Alltså, fastän sonen hade gjort det som var dåligt och dumt i hans faders ögon, förlät fadern honom genast och ordnade till med en fest för sonens ankomst.
Likadant är det i Guds ögon, när vi vänder tillbaka till honom.
Vi är alltså faderns söner och döttrar, och fadern är Gud
Gud älskar dig! :)
Den yngre av dessa två söner sa "Jag vill ha min andel av ditt arv nu, istället för att vänta tills du dör." Och pappan gick med på att dela sin egendom mellan sönerna.