Hästhoppning!
Hoppningen är ridsportens största gren hur man än räknar. Antalet aktiva, tävlingar, prispengar, mediaintresse, De fyrbenta världsstjärnorna är riktiga guldklimpar – värda inte bara en miljon utan flera miljoner kronor. Prispengarna är också uppe i de högre divisionerna på internationell nivå – Hugo Simon kunde efter hopptävlingarna i Aachen stoppa en prischeck på 6, 5 miljoner kronor i fickan.Mästerskap och världscupfinaler avgörs inte i en enda klass utan i serie hoppningar över flera dagar. Inget mästerskap är det andra likt! Speciellt omdiskuterad är VM-finalen där ryttarna rider varandras hästar. Här avslöjas verkligen ryttarnas skicklighet.
Mästerskap rids både i lag och individuellt. Lagtävlingen är samtidigt kval till de individuella finalerna.
OS – avgörs under 3 tävlingsdagar
I OS-hoppningen ingår ingen tidshoppning.
Dag 1: inledande hoppning utan omhoppning där det gäller att hålla maximitiden. Lika antal fel – likaplacerade.
Dag 2: nationshoppning och kval för dem som startar enbart individuellt. Rids i två omgångar med exakt samma bana.
Dag 3: Semifinal för de 45 bäst placerade efter Klass I-III. Följt av final för de 20 bästa.

VM – avgörs under fyra tävlingsdagar
Dag 1: Lag och individuellt, tidshoppning. Segraren får noll fel och de övrigas resultat räknas om till fel efter en stigande skala.
Dag 2: Lagtävlingens final och det andra individuella kvalet. Rids i två exakt lika omgångar. I andra omgången rider de tio bäst placerade lagen sist i omvänd startordning.
Dag 3: De 25 bäst placerade efter Klass I och II, där båda omgångarnas resultat räknas, rider semifinal. Två omgångar över olika banor. Fem ryttare står på reserv om det blir strykningar.
Dag 4: Final individuellt för de fyra bäst placerade ryttarna efter Klass I-III. Varje ryttare hoppar banan fyra gånger, först med sin egen häst, därefter med konkurrenternas.
Världscupen är fortfarande en gigant i tävlingsvärlden. Säsongen 96/97 tävlade 671 ryttare från 50 länder i 13 olika ligor om en plats i världscupfinalen. 43 kvalade till finalen i Göteborg 1997.
Världscupfinal i hoppning – VC-finalen rids i tre omgångar
Första omgången är en tidshoppning där antalet nedslag omräknas till sekunder och läggs till tiden. Andra omgången, grundomgång med omhoppning. Efter andra omgången räknas placeringspoängen i de två första omgångarna om till fel där ledaren får noll fel och de andra fel i en stigande skala. Tredje omgången, två grundomgångar över Grand Prix-bana. Felen läggs till den tidigare erhållna felpoängen.
EM – avgörs under tre tävlingsdagar
Dag 1: Lag och individuellt, tidshoppning. Segraren får noll fel och de övrigas resultat räknas om till fel efter en stigande skala.
Dag 2: Lagtävlingens final i två omgångar.
Dag 3: Individuell final för de bästa efter klass I och II i två omgångar.
.
Nationshoppningarna, i princip bara en nationshoppning per land, ingår numera i Samsung Nations Cup som avslutas med en final för de åtta bästa lagen på hösten. Den första nationshoppningen reds 1909 på Olympia i London och England har i en obruten svit arrangerat nationshoppningar sedan dess, först i London och senare på Hickstead. 1997 blev Windsor tävlingsplats. I lagtävlingar och nationshoppningar består lagen av fyra ryttare. De tre bästa resultaten räknas. Banan rids i två omgångar och till andra omgången går de bästa lagen vidare. Under 1998 testades ett nytt koncept i vissa omgångar av Samsung Nations Cup med tre ryttare i andra omgången och där allas resultat räknas.
Grand Prix är tillsammans med nationshoppningen – om det finns en sådan på programmet – den viktigaste hoppklassen under en tävling. Uppläggningen kan vara lite olika: ibland rids banan i två omgångar och därefter omhoppning om det skulle vara nödvändigt. Ibland en grundomgång med en eller två omhoppningar.
Derby: En derbybana skall vara minst 1 km lång och är därmed ett riktigt kraftprov. Hindren ligger inte på absoluta maxhöjd, men de är ovanligt många – i Falsterbo 19 hinder och 24 språng. Dessutom innehåller en derbybana många naturhinder: bankar, gravar, s k pulvermangrav och naturbommar. Banan byggs upp exakt lika varje år. Derbybanan i Falsterbo är designad av den tyska banbyggaren Olaf Pedersen som också byggde banorna under Ryttar-VM i Stockholm.Ungefär 14 hinder och cirka 17 språng, varav en tre- och en tvåkombination, eller två tvåkombinationer. Så brukar en bana på internationell Grand Prix-nivå se ut. Tempot är cirka 400 meter per minut. Hindren är omväxlande rättuppstående och breddhinder. Höjderna ligger på mellan 1,40 och 1,60, längden på 1,80 till 2 meter. Stora vattengraven är betydligt längre, men max 4,5 meter. Eftersom dagens ryttare och hästar på internationell nivå håller så hög och jämn klass måste banbyggaren trixa till det för att få utslag i klasserna. Bygga "tekniskt" heter det på hästspråk. Det innebär knepiga avstånd mellan hindren, glesa hinder, hinder på en böjd linje i stället för en rak eller flata bomhållare i stället för skålade. Tiden blir också en alltmer avgörande faktor. En felfri ritt över hinder betyder inte alltid noll fel. Har det gått för försiktigt kommer tidsfelen.

(All täxst är inte mina egna ord!!)

Annons

The photo has no tags

May 2014