Detta är frivilligt att läsa, mina helt egna ord och tankar. Vill inte ha någon som klankar ner eller skriver något opassande!

Nu har jag tänkt, sedan förra året har hela mitt liv förändrats. Men inte på något dåligt sätt, allt har varit posetivt. Moa gick med i idol, det va då jag visste. Hon kommer föralltid att bli och vara min största idol, den bästa artisten som finns. Hon hjälpte mig på otroligt många sätt. Jag bryr mig inte om detta låter sjukt elr overkligen, men detta är min åsikt, min text och mitt liv..

Jag har nästan alltid varit den utstötta, jag har aldrig vågat ta platts. Jag har alltid varit mobbad till högsta grad. Tills jag inte orkar mer, jag har varit så nera att jag har varit i min säng hela dagen och hela natten. Skippat en massa måltider för att jag har mått så otroligt dåligt. Men den dagen, då jag fick höra din röst Moa, ditt ansikte. Hela ditt uttryck, den dagen smällde det. Jag fick posetiva tankar igen. Jag hittade min stil, den kanske är lik din. Men jag bryr mig inte. För min stil är kanske som din, fast du kommer alltid att passa bäst i den. Jag kan inte direkt fatta att just en person som du kunde ändra hela mig, att det va så enkelt. Jag är sjukt tacksam, du kommer nog aldrig att få se detta. Men att få träffa dig har jag redan gjort. Det va inte sista gången heller. Hehe! Men du är så. Ja hehe. Okej jag ska nog inte skriva mer, känner redan fjärilar magen en klump i halsen, tror nog att dom lyckliga tårarna kommer snart =´)

Annons

The photo has no tags

May 2014