Strålande solsken, äntligen. Äntligen äntligen äntligen. Tog en sjukdag idag. Inget viktigt i skolan o accessoarerna ska vara färdiga i morgon. O solen !

Kom tillbaka en massa minnen från alldeles för längesen. Bullar på utegården, nybyggd veranda på baksidan och en nyfärgad punkare, Två par alldeles för trasiga jeans på ett par alldeles för trasiga människor. Nyfärgade svarta naglar. Lilla j hade allt hon kunde tänka sig. Trygghet i otryggheten. Fick kanske lite för mycket kärlek. Glass i centrum o alltid fika på ritz för sista kronorna. Alltid till lilla j också fast kronorna var få. Snodde ciggaretter på fläckten. Låste in oss och stönade högt för päronen. Trädgårdstomtarna var långt bort men lilla j var nog lycklig i alltihopa. o hon är nog tacksam endå. Kompisarna som klagade o inte kunde förstå sig på den rara trasiga människan hon umgicks med 24/7. Vi var inte ämnade för varandra, men någonstans slogs stjärnorna ihop. Drog mig långt ut i skogen o tände brasa. Nej jag har inte glömt. Tjatade om stjärnbilder som lilla j inte förstod sig på. Nätstrumpbyxorna blev dyngsura när jag ramlade ner i en stor vattenpöl. Du skrattade och jag slogs. Du var äldre. Du förstog ironin o kärleken. Lilla j fattade ingenting. Varm choklad och elaka blickar när vi kom in i det gröna huset. Oroliga blickar från din mor när jag fick dig att måla naglarna, fick dig att skrika och säga ifrån. Håret svajjade när du gick och ingen förstod. Inte jag heller. Men nu gör jag det. Jag förstår det surrealistiska och jag förstår det normala. Du ville inget annat än att leva med mig i dina ynka 17 år. Blev på smällen o missfall o jävelskap. Men du fortsatte skicka in chokladkakor och knacka på fönstret mitt i natten. Jag kommer aldrig glömma det. Aldrig. Du är den enda människa som faktiskt förstår mig. Du är likadan. Jag förträngde så mycket när jag vände dig ryggen. Förträngde allt bra för att kunna gå. Du vet att jag var tvungen att gå. Du vet lika bra som mig att det var dags. Jag sårade dig nog mycket med hela grejjen med hampus men jag var ung o dum. Förlåt mig för det. Förlåt mig för att jag var med på noterna o förstörde för dig. Du gjorde absolut inget annat fel än att älska mig. Vi är inte rätt för varandra och kommer aldrig att bli det. Jag ser vår berättelse som en surrealistisk romeo o julia. O jag ska berätta sagan för mina barn en dag.

Annons

The photo has no tags

March 2010